Checklistor och planering för utrymning

Planering för utrymning

En grundläggande del av säkerhetsarbetet är att planera för utrymning, vilket kan utgå från det befintliga brandskyddsarbetet [1]. En utrymningsplan bör baseras på en bedömning av risker och sårbarheter och fastställa när en insats är nödvändig [1]. Planen bör vara enkel, känd för all personal och innehålla en tydlig beslutsordning för vem som leder insatsen [1]. Den ska inkludera planritningar, roller, rutiner för kritiska processer, samt information om återsamlingsplatser [1]. Det är också viktigt att förbereda en "krisväska" med bland annat kontaktlistor, första hjälpen-material och kommunikationsutrustning [1]. Personalen ska vara utbildad och övad i rutinerna [1].

Olika typer av insatser

Beroende på hotbild finns olika alternativ för att skydda människor, såsom fullständig, delvis eller riktad utrymning, samt inrymning (att stanna kvar i skydd) och utestängning (att hindra tillträde) [1]. En traditionell utrymning är inte alltid det säkraste alternativet, särskilt vid ett antagonistiskt hot [2]. En utrymning vid ett attentat skiljer sig från en vid brand; det kan vara lämpligare att hänvisa människor till specifika utgångar istället för att använda alla [1]. Även återsamlingsplatsen måste väljas med omsorg. Vid ett angrepp mot en skola bör man undvika en återsamlingsplats i direkt anslutning till byggnaden, då det kan skapa ett nytt mål. En tumregel kan istället vara att förflytta sig cirka 500 meter från platsen [1]. Det bör finnas ett huvudalternativ och ett reservalternativ för återsamlingsplats [1].

Genomförande och kommunikation

Under en pågående händelse är det avgörande att behålla lugnet, samla information och skilja på fakta och rykten [1]. Beslut om åtgärd, som utrymning eller inrymning, kan behöva tas av verksamhetens egen personal utan att invänta direktiv från polis eller räddningstjänst [1]. För att kunna ge uppmaningar till personal och besökare krävs en plan för kommunikation, exempelvis via högtalarsystem med förinspelade meddelanden eller kodord [1]. Det vanliga brandlarmet bör i regel undvikas om det inte brinner, eftersom det kan leda till ett felaktigt beteende hos de som utrymmer och hos insatspersonal [1].

Efter en utrymningsinsats

När en insats är avslutad och platsen är säker inleds ett uppföljningsarbete. En viktig första åtgärd är att lokalisera all personal och andra berörda [1]. Därefter bör man bedöma behovet av psykosocialt omhändertagande. Alla vidtagna åtgärder under insatsen ska dokumenteras noggrant. De lärdomar som kan dras av händelsen ska sedan användas för att förbättra organisationens rutiner och för framtida utbildning av personalen. Slutligen bör samlad information om händelseförloppet och åtgärderna kommuniceras internt till den egna personalen och organisationen [1].