Arbetslivskriminalitet inom samhällsbyggnad

Vad är arbetslivskriminalitet?

Arbetslivskriminalitet definieras som när en verksamhetsutövare bryter mot regler eller avtal i arbetslivet på bekostnad av arbetstagare, andra företag eller det allmänna [1]. Det handlar om kvalificerade förfaranden som kan vara systematiska, organiserade och av allvarlig karaktär [2]. Brottsligheten kännetecknas ofta av att den är komplex och består av flera regelbrott inom olika områden samtidigt, riktade mot flera myndigheter [1]. De allvarligaste fallen kan omfatta brott som människohandel, människoexploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och skattebrott [1].

Sårbarheter i samhällsbyggnadssektorn

Samhällsbyggnadssektorn är särskilt attraktiv för kriminella aktörer på grund av skärningspunkten mellan stora ekonomiska värden, myndighetsutövning och markresurser [3]. Arbetslivskriminalitet är en identifierad risk inom sektorn, särskilt kopplat till bygg- och entreprenadverksamhet [3]. Omfattande arbetslivskriminalitet förekommer i infrastrukturprojekt, där arbetskraft utnyttjas med låga, svarta löner [4]. Även byggen av exempelvis nya skidanläggningar har visat sig vara sårbara för exploatering av arbetskraft [5]. Processer som planering, exploatering, markanvisningar och bygglov är sårbara för utnyttjande av aktörer med koppling till organiserad brottslighet [3].

Metoder och brottsupplägg

För att dölja brottsligheten använder oseriösa aktörer ofta komplexa upplägg med underentreprenörer i flera led, inhyrd personal eller falska egenföretagare [1]. Detta gör det svårt att upptäcka brotten och att fastställa vem som har ansvaret för att betala skatter och avgifter eller för arbetsmiljön [4]. Typiska regelbrott är att betala ut lägre löner än vad kollektivavtal eller anställningsavtal föreskriver, samt att inte betala skatter och avgifter [1]. Det är också vanligt att man använder arbetskraft som inte har rätt att arbeta i Sverige och utnyttjar deras utsatta ställning [1, 6].

Konsekvenser för samhället

Konsekvenserna av arbetslivskriminalitet är långtgående. Brottsligheten leder till att människor utnyttjas och exploateras, att seriösa företag som följer lagar och regler konkurreras ut, samt att skattemedel går förlorade [1, 2]. Samhällets totala kostnad för arbetslivskriminalitet, inklusive oredovisade löner och skatteundandragande, beräknas uppgå till mellan 120 och 150 miljarder kronor varje år [4]. Dessutom utgör arbetslivskriminalitet en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet och riskerar att urholka förtroendet för samhällets institutioner [4, 2].