Oegentligheter i tillståndsprocesser inom samhällsbyggnad och miljö
Standas · 2026-08-20
Samhällsbyggnads- och miljöförvaltningens tillståndsprocesser är sårbara för oegentligheter på grund av de stora ekonomiska värden som står på spel. Oegentligheterna kan yttra sig som otillbörlig påverkan, felaktiga uppgifter i ansökningar och kringgående av regelverk.
Samhällsbyggnadsförvaltningen hanterar processer som bygglov, detaljplaner och exploateringsavtal, vilka ofta involverar stora ekonomiska intressen och långsiktiga avtal mellan kommunen och privata aktörer [1]. Denna skärningspunkt mellan stora ekonomiska värden, myndighetsutövning och långsiktiga samhällsintressen gör verksamhetsområdet attraktivt för aktörer som vill utnyttja kommunala processer för brottsliga syften [1]. Brottsligheten inom samhällsbyggnadsprocessen har blivit mer komplex och svårupptäckt [1].
Typer av oegentligheter
Oegentligheter i tillståndsprocesser kan ta sig flera uttryck. Det kan handla om att aktörer lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter i ansökningar för att kringgå regelverk [1]. Andra exempel är verksamheter som drivs utan nödvändiga tillstånd eller där tillstånd har beviljats på felaktiga grunder [1]. Det kan också röra sig om manipulation av miljörapporter, användning av fastigheter för illegal verksamhet eller penningtvätt genom byggprojekt [1]. Ibland utnyttjas kryphål i regelverk och sårbarheter i myndigheters system, såsom utformningen av ansökningsförfaranden och kontrollverksamhet [2].
Otillbörlig påverkan och korruption
En betydande risk är otillbörlig påverkan, hot eller trakasserier riktade mot tjänstepersoner i samband med tillståndsprövning och tillsyn [1]. Handläggare och inspektörer som fattar beslut om tillstånd är särskilt utsatta [3]. Påverkan kan även ske internt, där politiker eller chefer påverkar tjänstepersoners beslut för att tillmötesgå externa aktörer, exempelvis genom att bevilja tillstånd på felaktiga grunder [4]. Det finns också risk för mutor och korruption i syfte att påverka beslut [1]. I vissa fall kan det finnas så kallade möjliggörare inom eller i anslutning till verksamheten som bidrar till att regelverk kringgås [1].
Konsekvenser och yttringar
Konsekvenserna av oegentligheter kan vara allvarliga. Det finns exempel på att bygglovshandläggare har beviljat felaktiga bygglov och att det har varit möjligt att köpa bygglov och intyg i en kommun [4]. Att utredningar eller anmälningar "försvinner" kan vara en indikation på att otillbörlig påverkan sker [4]. Påverkan kan också visa sig som ett icke-agerande, till exempel i form av uteblivna eller slarvigt genomförda kontroller, vilket låter illegal verksamhet fortsätta [4]. I mindre kommuner kan det förekomma att man tummar på rättssäkerheten och hittar lokala lösningar, ibland motiverat med att handläggaren känner den sökande och att det känns obekvämt att genomföra en kontroll [3].
Källor
- Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
- Jonsson, S. & Lindstedt, U. (2025) Brott och otrygghet på landsbygden. Rapport 2025:10.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.