Fakturabedrägeri

Vad är fakturabedrägeri?

Fakturabedrägeri är den vanligaste formen av bedrägeri som företag uppger att de utsätts för [1]. Brottet, som även kallas ”bluffakturor”, innebär att en organisation mottar en falsk faktura för en vara eller tjänst som aldrig har beställts eller levererats [1]. Bedrägerier av denna typ riktas mot företag och organisationer i många olika branscher [1]. En variant är när bedrägeriet föregås av någon form av kontakt, till exempel via telefonförsäljning, där mottagaren vilseleds att ingå ett avtal [2].

Vanliga tillvägagångssätt

Ett vanligt tillvägagångssätt är att förfalskade e-postmeddelanden skickas till en anställd [1]. Avsändaren kan utge sig för att vara en chef inom organisationen eller en extern leverantör [1]. Meddelandet uppmanar mottagaren att betala en faktura, antingen en helt falsk faktura eller en verklig faktura där betalningsuppgifterna har manipulerats [1]. Denna typ av brott klassificeras med flera olika brottskoder, såsom fakturabedrägeri, bedrägeri genom social manipulation och befogenhetsbedrägeri [1]. Brottsvinsterna kan vara stora och uppgå till flera miljoner kronor [1]. I ett exempel från en polisanmälan framkom att en anställd fått ett mejl från en underleverantör om uppdaterade betalningsuppgifter. Efter att tre fakturor på nästan en miljon kronor betalats upptäcktes det att leverantörens e-postkonto hade kapats och att pengarna skickats till ett felaktigt konto [1].

Systematiska upplägg med fakturafabriker

Fakturabedrägerier kan också vara en del av mer avancerade och storskaliga brottsupplägg som använder så kallade fakturafabriker eller fakturaskrivande bolag [3]. Dessa bolag, som utåt sett kan verka inom vilken bransch som helst, har ofta som enda syfte att ställa ut osanna fakturor [3]. Syftet är att ge sken av att ett "beställarbolag" har köpt en tjänst eller vara, vilket skapar en bokföringsmässig förklaring för att föra ut pengar ur beställarbolaget, till exempel för penningtvätt eller för att betala svarta löner [3]. De osanna fakturaunderlagen kan anpassas för att se legitima ut för beställarbolagets verksamhet [4]. Beställarbolagen återfinns ofta i personalintensiva branscher som bygg, bemanning, städ och restaurang [3]. I en fjärdedel av anmälda bedrägerier mot juridiska personer finns det någon form av internationell anknytning [1].