Fakturabedrägerier och ekonomiska upplägg

Grundläggande tillvägagångssätt

Fakturabedrägeri innebär att en organisation mottar en falsk faktura, en så kallad "bluffaktura", för en vara eller tjänst som aldrig har beställts eller levererats [1, 2]. Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragare skickar förfalskade mejl som ser ut att komma från en chef inom den egna organisationen eller från en känd underleverantör [1]. Denna metod, som utnyttjar social manipulation, syftar till att förmå en anställd att genomföra en betalning [1, 2]. Brotten kan rubriceras som fakturabedrägeri, bedrägeri genom social manipulation eller befogenhetsbedrägeri [1].

Manipulerade och felaktiga fakturor

En annan variant av bedrägeri är när betalningsuppgifterna på en verklig faktura har manipulerats [1]. Det kan till exempel ske genom att en bedragare får kontroll över en leverantörs e-postkonto och skickar ut meddelanden om nya betalningsuppgifter. Betalningar som sedan görs på efterföljande fakturor går då direkt till bedragarna istället för till den rättmätiga leverantören. Brottsvinsterna från sådana upplägg kan uppgå till betydande belopp, i vissa fall flera miljoner kronor [1]. Det förekommer även att leverantörer fakturerar en kommun för arbete som inte utförts alls, eller i mindre omfattning än vad som angetts på fakturan [3].

Avancerade upplägg med företag som brottsverktyg

Bedrägerier har blivit en viktig finansieringskälla för organiserad brottslighet [4]. I mer avancerade upplägg används företag som fronter för att systematiskt tillskansa sig medel från bland annat offentlig sektor [5]. Genom att använda osanna fakturor kan kriminella aktörer skapa en bokföringsmässig förklaring för transaktioner mellan ett "beställarbolag" och ett "fakturaskrivande bolag", trots att ingen verklig vara eller tjänst har levererats [5]. Detta gör att transaktionen framstår som legitim och kan dölja andra brott som penningtvätt eller skattebrott [5].

Branscher och motiv

De företag som beställer och använder osanna fakturor återfinns ofta i personalintensiva branscher som bygg, städ, bemanning och restaurang [5]. Dessa är branscher som tekniska förvaltningar ofta anlitar. Motiven bakom uppläggen kan variera. Förutom att direkt lura till sig pengar kan osanna fakturor användas för att tömma ett bolag på vinst, till exempel inför en konkurs, genom att fakturera för svårkontrollerade tjänster som konsultuppdrag [5]. Falska underlag kan också användas för att dölja utbetalningar till svart arbetskraft eller för att skapa en falsk bild av företagets inkomster [5].