Illegal hantering av sprängmedel

Problembild

Det ökade antalet sprängningar inom kriminella konflikter har lett till större uppmärksamhet kring hanteringen av sprängmedel [1]. Tillgången på illegala sprängmedel hos kriminella nätverk bedöms som god [2]. Sprängämnena kan komma från flera källor, såsom stulna sprängmedel för civilt bruk, insmugglade varor eller egentillverkade spränganordningar [2]. Sedan 2019 har stora mängder sprängmedel rapporterats försvunna från den legala hanteringen [1]. Vid illegal hantering av sprängmedel är det inte de ekonomiska vinsterna som är det primära, utan de allvarliga konsekvenser som den illegala användningen medför [1].

Metoder för illegal avledning

Ett vanligt tillvägagångssätt är att företag med tillstånd för sprängmedelshantering ger sken av att varorna används legalt, när de i själva verket förs ut ur kontrollsystemet [1]. Företag kan exempelvis registrera att sprängmedel har förbrukats vid ett sprängtillfälle, trots att de i stället har sålts vidare till kriminella aktörer. Detta utnyttjar det faktum att det kan vara svårt för en tillsynsmyndighet att kontrollera exakt hur mycket sprängmedel som faktiskt har använts [1]. Det finns dokumenterade fall där personer med koppling till kriminella nätverk har haft engagemang i företag med tillstånd att hantera explosiva varor [1].

Kommunens roll och sårbarheter

Företag som hanterar sprängmedel behöver tillstånd från en tillståndsmyndighet, vilket i många fall är kommunen [1]. Kommunerna är, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), även tillsynsmyndighet [1]. Bristande tillsyn och regelefterlevnad hos de privata aktörer som hanterar explosiva varor utgör en risk för att sprängämnen blir tillgängliga för kriminella [2]. De metoder som används för att vilseleda myndigheter, som att felaktigt redovisa förbrukning, gör tillsynsarbetet komplext [1].

Kontrollmekanismer och åtgärder

För att följa explosiva varor genom distributionskedjan finns ett nationellt tillståndsregister (NATEV) som administreras av MSB och kommunerna [1]. Registret syftar till att underlätta handläggning och tillsyn samt förebygga brottslig verksamhet [1]. Regeringen har gett de elva myndigheter som ingår i Nationellt forum för sprängämnessäkerhet i uppdrag att utveckla arbetet med att stoppa illegala sprängningar. Myndigheterna ska bland annat identifiera sårbarheter som gör att sprängämnen hamnar i orätta händer och vidta åtgärder för att minska dessa [2, 3]. Myndighetssamverkan har visat sig vara en avgörande faktor, vilket bland annat ledde till ett beslag på 13, 14 ton sprängmedel kopplat till ett företag [4].