Otillbörlig påverkan inom teknik- och serviceförvaltning

Vad är otillbörlig påverkan?

Otillbörlig påverkan, även kallat otillåten påverkan, innebär att en utomstående aktör försöker påverka hur en tjänsteperson eller förtroendevald agerar i sitt uppdrag [1]. Målet kan vara att få någon att fatta ett annorlunda beslut, bryta mot regler, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att rapportera missförhållanden [2].

Metoderna som används är olagliga eller upplevs som obehagliga eller olämpliga. Det kan röra sig om hot, våld, trakasserier, skadegörelse, mutor eller vänskapskorruption. Även mer subtila metoder som indirekta hot eller kränkande kommentarer förekommer [2]. Begreppet omfattar alla påverkansförsök, oavsett om de lyckas eller inte [2].

Utsatta områden inom teknik och service

Teknik- och serviceförvaltningens ansvarsområden, som drift och underhåll av gator, parker, vatten och avlopp, medför särskilda risker för otillbörlig påverkan. Särskilt utsatta är processer som rör tillsyn och tillståndsprövning [3]. Exempel på utsatta yrkesroller är inspektörer, personal inom tillsyn och kontroll, samt handläggare som fattar beslut om exempelvis bygglov och parkeringstillstånd [2]. Även beslutsfattare i upphandlingsprocesser och personal som hanterar avtal inom byggsektorn är utsatta för risker [2].

Metoder och aktörer

Aktörer kan försöka påverka beslut för att få fördelar i samband med exempelvis tillståndsansökningar eller upphandlingar [2]. Det kan handla om kriminella aktörer som använder företag som en legitim fasad för att gynna sin verksamhet [2]. Påverkan kan också ske genom att chefer eller politiker försöker ändra tjänstepersoners beslut för att tillmötesgå externa aktörer, eller genom att kontroller medvetet utförs bristfälligt eller att en aktör förvarnas inför en inspektion [4]. Det finns även exempel på vänskapskorruption där relationer mellan politiker och exempelvis byggherrar leder till att tjänstepersoners beslut försöker påverkas [2].

Konsekvenser för personal och verksamhet

Otillbörlig påverkan kan få allvarliga konsekvenser för den utsatta medarbetaren, dennes anhöriga och hela arbetsplatsen [1]. Enligt en undersökning från fackförbundet Akavia uppgav hälften av de kommun- och regionanställda som utsatts för hot, våld och trakasserier att det hade påverkat dem i deras tjänsteutövning [1]. Även enbart oron för att utsättas kan vara tillräcklig för att enskilda tjänstepersoner eller hela verksamheter ska tveka inför att fatta viktiga beslut, vilket kan leda till självcensur [1].