Hoppa till innehållet
Standas

Fysiska kontroller och platsbesök

Standas · 2026-08-17

Fysiska kontroller och platsbesök är en metod för att verifiera uppgifter och upptäcka oseriösa aktörer som inte kan identifieras genom enbart register- och skrivbordskontroller. Metoden kan vara resurskrävande men är ofta nödvändig för att få en rättvisande bild av en verksamhet.

Betydelsen av kontroller på plats

Enbart skrivbordskontroller av registeruppgifter är ofta otillräckliga för att identifiera oseriösa aktörer [1]. Många oseriösa företag är skickliga på att uppvisa en seriös fasad och vet vad som krävs för att vinna upphandlingar, men lever sällan upp till ställda krav [2]. Registeruppgifter om exempelvis F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter ger begränsad information om hur en verksamhet faktiskt bedrivs [1]. För att avslöja vissa typer av bedrägerier krävs därför fysiska kontroller för att kunna jämföra rapporterade uppgifter med den faktiska verkligheten [1].

Genomförande och metoder

Platsbesök kan genomföras både planerade och oannonserade. Skatteverket kan till exempel göra oanmälda revisionsbesök för att besiktiga lokaler, testa utrustning och hämta in underlag som kontoutdrag [1]. Inom ramen för upphandling är det viktigt att i avtalet säkerställa rätten att genomföra arbetsplatskontroller och specificera vilken dokumentation leverantören är skyldig att visa upp på plats [2]. Vid säkerhetskänslig verksamhet kan ett så kallat förstagångsbesök genomföras för att inspektera lokaler och bedöma en aktörs förutsättningar att uppfylla ställda säkerhetskrav [3]. Även digitala verktyg som kartsökningstjänster kan användas för att kontrollera om en angiven adress verkar rimlig för den verksamhet som företaget uppger sig bedriva [4].

Utmaningar med fysiska kontroller

Fysiska kontroller är ofta resurskrävande och det kan ändå vara svårt att upptäcka missförhållanden vid ett besök [1]. Oseriösa aktörer kan aktivt försvåra granskningen genom att undanhålla information, använda bulvaner som företrädare, lämna vilseledande uppgifter eller uppge felaktig adress till verksamheten [1]. Användning av falska handlingar förekommer också för att undvika misstankar [1]. Vissa komplexa upplägg, som skenanställningar eller fabricerade assistansbehov, kan kräva mer tidskrävande utredningar eller spaningsarbete för att avslöjas [1]. Kontroller kan även kompliceras av att tjänster utförs i enskilda personers hem [1].

Tillämpning i olika sektorer

Myndigheter och kommuner använder platsbesök på olika sätt. Arbetsförmedlingen har genomfört fysiska kontroller där de identifierat att anställda inte är på plats eller att ingen verksamhet alls bedrivs på den angivna adressen [1]. Myndigheten gör även regelmässiga oannonserade besök hos leverantörer av arbetsmarknadscoaching [1]. Inom vård och omsorg granskar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) regelmässigt verksamheter på plats, och inom livsmedelsbranschen är fysiska inspektioner en del av tillsynen [1]. I byggsektorn rekommenderas arbetsplatsbesök för att följa upp kontrollplaner under byggprocessen [5]. Kontroller bör inte heller upphöra efter att ett avtal ingåtts, utan löpande uppföljning är centralt, särskilt vid längre avtal [5].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Till dig som gör affärer och upphandlingar: en vägledning till noggranna kontroller.
  3. Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
  4. Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
  5. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  6. Säkerhetspolisen (2023) Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.