Brott i offentlig upphandling

Omfattning och sårbarheter

Den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter årligen över 900 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare en sjättedel av landets bruttonationalprodukt [1, 2]. Enligt en genomlysning från OECD utgör offentlig upphandling ett högriskområde för korruption och kriminell påverkan, just på grund av de stora ekonomiska värdena [3]. Systemets motståndskraft mot kriminella aktörer bedöms i dagsläget som otillräcklig [1].

Sårbarheten förstärks av bristande uppföljning av ingångna avtal samt att en stor del av upphandlingarna sker decentraliserat på kommunal nivå [2, 4]. Denna decentralisering kan, i kombination med begränsad informationsdelning och varierande kontrollkapacitet, göra det svårt att upptäcka systematiska oegentligheter som sträcker sig över flera kommuner [4].

Metoder och konsekvenser

Kriminella aktörer kan agera genom företag för att utnyttja upphandlingsprocessen [2]. En metod är att lämna låga anbud genom att inte betala skatter, avgifter eller lagstadgade löner, vilket skapar en osund konkurrens som riskerar att slå ut seriösa företag [5]. En annan sårbarhet är användningen av så kallad sanningsförsäkran, där leverantören själv intygar att villkoren följs [1]. Det förekommer även att kommuner inte får den tjänst de betalat för, till exempel genom minskad bemanning eller användning av okvalificerad personal [6].

Utöver de ekonomiska konsekvenserna kan brottslighet i upphandling leda till att kriminella får tillträde till kommunala verksamheter och samhällsviktiga tjänster. Detta kan i sin tur påverka säkerhet, informationsskydd och beredskap [4]. Tjänstemän med ansvar för inköp kan också hamna i en utsatt position genom otillbörliga påverkansförsök [5].

Förebyggande åtgärder

För att motverka brottslighet i upphandling behöver kommuner öka sin kunskap och avsätta resurser för bättre kontroller och uppföljning av avtal [1]. Sedan 1 juli 2023 har kommuner ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, vilket bör inkludera åtgärder mot ekonomisk brottslighet och välfärdsbrott i upphandlad verksamhet [2].

Centrala förebyggande åtgärder är att kontrollera leverantörer innan avtal tecknas och att följa upp efterlevnaden under avtalstiden [7]. Det är även viktigt att utveckla avtalstexter och villkor som minskar utrymmet för oseriösa aktörer och ger kommunen bättre möjligheter att agera om problem uppstår [7].