Otillbörlig påverkan mot kommunal förvaltning

Vad är otillbörlig påverkan?

Otillbörlig påverkan innebär att en utomstående person medvetet försöker påverka hur en förtroendevald eller kommunanställd agerar i sitt uppdrag [1]. Syftet kan vara att få personen att fatta ett annat beslut, bryta mot regler, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att driva en viss fråga [2]. Metoderna varierar från olagliga handlingar som hot, våld, skadegörelse och mutor till mer subtila och icke-brottsliga tillvägagångssätt som indirekta hot, olämpliga kommentarer eller försök att skapa olämpliga relationer som vänskapskorruption [1, 2]. Begreppet omfattar själva påverkansförsöket, oavsett om det lyckas eller inte [2].

Gränsdragning och konsekvenser

Det är inte alltid tydligt var gränsen går mellan tillåten medborgarpåverkan och otillåten påverkan, och det finns ett behov av att diskutera detta på arbetsplatserna [2]. För att hot eller våld ska klassas som otillbörlig påverkan krävs att syftet är att få den anställda att agera mot verksamhetens intressen [2]. Otillbörlig påverkan kan leda till allvarliga konsekvenser för den utsatta, dennes anhöriga och hela arbetsplatsen [1]. Enbart oron för att utsättas kan vara tillräckligt för att tjänstepersoner och förtroendevalda ska tveka inför att fatta beslut [1]. Studier visar att en fjärdedel av de förtroendevalda och hälften av utsatta kommun- och regionanställda i en undersökning har påverkats i sin yrkes- eller förtroenderoll till följd av utsatthet [1].

Särskilda risker för förtroendevalda och anställda

Förtroendevalda har en central roll i den kommunala styrningen och har många kontakter, vilket ökar risken för att utsättas för påverkansförsök [2]. Jämfört med tjänstepersoner är det vanligare att förtroendevalda utsätts för påverkansförsök från extremistgrupper som vill påverka politiken eller samhällsdebatten [2]. Påverkansförsök mot förtroendevalda kan även spilla över på kommunanställda, där en politiker agerar mellanhand för en extern påverkare, exempelvis vid vänskapskorruption [1]. För anställda kan ett dialogbaserat arbetssätt gentemot medborgare öka sårbarheten, medan roller med tydliga ramar, som vid myndighetsutövning, kan minska risken då man kan hänvisa till lagar och regler [1].