Otillåten påverkan mot kommunens ledning och styrning

Vad är otillåten påverkan?

Otillåten påverkan definieras som försök från en utomstående att påverka en förtroendevald eller kommunanställd i dennes tjänsteutövning på ett sätt som är olagligt eller upplevs som obehagligt eller olämpligt. För att det ska klassas som otillåten påverkan måste det finnas en avsikt att påverka. Metoderna kan variera från trakasserier, hot, våld och skadegörelse till otillbörliga erbjudanden som mutor eller vänskapskorruption [1]. Påverkan kan även ske genom mer subtila och inte nödvändigtvis brottsliga metoder, som olämpliga kommentarer eller indirekta hot [1]. Begreppet används ibland synonymt med otillbörlig påverkan, men förståelsen för vad som ingår kan variera. Vissa inkluderar endast brottsliga handlingar, medan andra även räknar med korruptionsförsök [1].

Gränsen mellan tillåten och otillåten påverkan

Kommuner arbetar aktivt för medborgarinflytande, men påverkan blir otillåten när den sker med olagliga eller olämpliga metoder. Gränsdragningen är inte alltid tydlig och kan behöva diskuteras på arbetsplatsen [2]. Det är syftet med handlingen som är avgörande. Hot och våld mot anställda räknas som otillåten påverkan först när avsikten är att få personen att ändra ett beslut, bryta mot regler eller på annat sätt agera i strid med verksamhetens intressen. Andra typer av hot och våld som kan förekomma i arbetslivet, utan denna påverkansavsikt, faller utanför definitionen [2].

Utsatthet för förtroendevalda och anställda

Både förtroendevalda och kommunanställda riskerar att utsättas för otillåten påverkan. Förtroendevalda har en central roll i den demokratiska styrningen och har många externa kontakter, vilket ökar risken [2]. En skillnad är att påverkansförsök från extremistgrupper är vanligare mot förtroendevalda, med målet att ändra politiken eller samhällsdebatten [2]. För kommunanställda kan ett mer dialogbaserat arbetssätt gentemot medborgare öka sårbarheten [1]. Risken beror också på den anställdes roll; vid myndighetsutövning finns ofta tydliga lagar och regler att hänvisa till, vilket kan minska risken i pressade situationer [1].

Konsekvenser och indirekta påverkansvägar

Otillåten påverkan kan få allvarliga konsekvenser för den utsatte, dennes anhöriga och hela arbetsplatsen. Enbart oron för att utsättas kan leda till att tjänstepersoner och förtroendevalda tvekar inför beslut eller att uttrycka åsikter [1]. Enligt studier har en fjärdedel av de förtroendevalda påverkats i sitt uppdrag på grund av utsatthet eller oro, och hälften av de utsatta kommun- och regionanställda uppgav att det påverkade dem i tjänsteutövningen [1]. Påverkan kan också ske indirekt, där en förtroendevald utsätts för ett påverkansförsök som, om det lyckas, spiller över på kommunanställda. Detta kan exempelvis ske genom vänskapskorruption där den förtroendevalda agerar som en mellanhand mellan en extern påverkare och förvaltningen [1].