Infiltration av politiska partier
Standas · 2026-08-17
Systemhotande aktörer kan försöka infiltrera politiska partier för att påverka den politiska processen inifrån. Partiernas nomineringsprocesser är en central del av det förebyggande arbetet, men det finns svårigheter med att upptäcka och agera mot infiltration.
Infiltration som metod
Politiska partier kan utgöra en väg in för systemhotande aktörer som vill påverka den politiska beslutsprocessen [1]. Metoden går ut på att aktörer blir medlemmar i ett parti för att på så sätt ta sig in i beslutsfattande organ genom att använda demokratiska rättigheter [2]. Genom att få tillgång till kontakter via sådana "insiders" kan kriminella aktörer komma över information som möjliggör brottslig verksamhet eller påverka myndighetsbeslut [3].
Sårbarheter och bristande skydd
Förtroendevalda kan utnyttjas som möjliggörare och utgör en sårbarhet för kommunerna [1]. Till skillnad från många tjänstemän säkerhetsprövas inte politiker, men de kan få tillgång till information som är av intresse för en motståndare, utan att alltid förstå dess innebörd eller ha samma juridiska ansvar för den [2]. Trots detta är det relativt ovanligt att förtroendevalda inkluderas i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser [2]. Många förtroendevalda på lokal nivå saknar också tydliga riktlinjer och strukturer för säkerhet, i kontrast till kommunanställda [1].
Förebyggande arbete och nomineringsprocessen
Eftersom infiltration och korruption är förtroendeskadligt och svårt att hantera i efterhand fokuserar partierna på förebyggande arbete [2]. Partiernas nomineringsprocesser, då kandidatlistor fastställs, ses som den viktigaste kontrollmöjligheten för att minska risken för infiltration [2]. Enligt en säkerhetsansvarig för ett parti ses det över vilka som representerar partiet, och en kandidat kan inte vara "helt okänd" [2]. Samtidigt bygger processen ofta på förtroende, där kandidater exempelvis får skriva under kandidatförsäkran eller etiska dokument [2].
Begränsade verktyg och kunskapsluckor
Både kommuner och partier upplever att de har begränsade verktyg att agera om de misstänker att förtroendevalda har olämpliga kontakter eller agerar olämpligt [2]. En person som blivit utesluten ur sitt parti kan till exempel välja att sitta kvar på sitt förtroendeuppdrag [2]. Frågan är känslig, vilket kan leda till att partier hanterar händelser internt och söker hjälp sent i processen [2]. Infiltration är svårt att utreda och bevisa, och forskningen om problematiken i Sverige beskrivs som nästintill obefintlig [3].
Källor
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.