Manipulation av myndighetsbeslut
Standas · 2026-08-17
Kriminella aktörer kan manipulera myndighetsbeslut genom att använda sig av anställda inom offentlig sektor, så kallade möjliggörare eller infiltratörer. Dessa personer utnyttjar sin ställning för att påverka beslutsprocesser som rör exempelvis tillstånd, bidrag och tillsyn.
Hur beslut manipuleras
Kriminella aktörer kan påverka myndigheters beslut genom infiltration eller via så kallade möjliggörare, även kallade insiders [1, 2]. Det kan handla om att påverka beslutsprocesser för olika typer av tillstånd, bygglov eller utbetalningar till individer, företag och föreningar [2]. Syftet är att förmå en tjänsteman att fatta ett visst beslut eller att avstå från att fatta ett beslut [3]. Påverkan behöver inte vara uttrycklig utan kan vara subtil men ändå medveten och strukturerad [3].
Olika former av manipulation
Manipulationen kan ske genom att politiker eller chefer påverkar eller ändrar tjänstepersoners beslut, till exempel genom att bevilja tillstånd på felaktiga grunder [1]. Den kan också yttra sig som ett icke-agerande, som att kontroller inte genomförs eller utförs slarvigt för att låta illegal verksamhet fortgå [1]. Andra exempel är att en aktör förvarnas inför en kontroll, eller att utredningar och anmälningar försvinner [1]. Detta kan leda till att tjänstemän väljer att inte agera som en följd av självcensur [1].
Möjliggörare och infiltratörer
En möjliggörare är en person som genom sin anställning eller sitt uppdrag, exempelvis i en kommun, bidrar till att stödja kriminella nätverk [2]. Begreppen "insider" och "infiltratör" används också för att beskriva samma företeelse [1, 4]. Att agera möjliggörare kan i vissa fall vara en konsekvens av yttre påtryckningar [5]. Forskningen kring infiltration i Sverige är begränsad, och problematiken är svår att undersöka och bevisa [1].
Särskilt utsatta funktioner
Vissa yrkesroller är särskilt utsatta för påverkansförsök. Det gäller generellt handläggare och inspektörer som fattar beslut om tillstånd och utövar tillsyn [5]. Även funktioner som hanterar föreningsbidrag och upphandlingar är sårbara, eftersom besluten kan röra stora belopp [5]. Påverkan kan också ske i ärenden som rör enskilda individers privatliv eller ekonomi, även om det är mindre vanligt att kriminella grupperingar är direkt involverade i dessa fall [5].
Källor
- Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Center mot våldsbejakande extremism (2020) Den autonoma miljön: En kunskapsöversikt.
- Statskontoret (2026) Stöd för arbetet mot otillåten påverkan i den offentliga förvaltningen. Rapport 2026:24.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.