Placerade möjliggörare (infiltration)
Standas · 2026-08-17
En placerad möjliggörare är en person som medvetet har blivit placerad av ett kriminellt nätverk inom en myndighet, kommun eller ett företag för att underlätta nätverkets brottsliga verksamhet [doc:2025_Handbok för att förebygga otillåten påverkan s.15]. Detta är en form av infiltration som utgör ett "hot inifrån" mot organisationer [doc:arsrapport-organiserad-brottslighet-2024 s.34].
Vad är en placerad möjliggörare?
En placerad möjliggörare är en individ som medvetet sätts in av ett kriminellt nätverk inom en myndighet, en kommun eller ett företag för att underlätta nätverkets verksamhet [1]. Detta är en form av infiltration [2] och personen kan även beskrivas som en "insider" [1, 3]. Begreppet är en av fyra kategorier av möjliggörare som identifierats i en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). De andra typerna är den manipulerade, den upparbetade och den affärsmässiga möjliggöraren [1].
Syfte och konsekvenser av infiltration
Syftet med att placera en möjliggörare är att få tillgång till information och påverka verksamheten inifrån för att gynna kriminella nätverk [1, 4]. Genom sin anställning eller sitt uppdrag kan infiltratören till exempel påverka beslutsprocesser för tillstånd, bygglov eller utbetalningar [1]. En annan viktig funktion är att dela värdefull information, såsom sekretessbelagda personuppgifter, dokumentation i ärenden eller information som underlättar planering av brott [1].
Konsekvenserna av infiltration kan vara att myndighetsbeslut påverkas, att utredningar eller anmälningar försvinner, att kontroller inte genomförs som de ska eller att aktörer förvarnas inför kontroller [2]. Fenomenet är kopplat till otillåten påverkan och korruption, och åtgärder för att förebygga infiltration kan därför även vara verkningsfulla för att motverka dessa [5].
Förekomst och utmaningar
Denna typ av medveten infiltration bedöms inte vara vanlig, men det förekommer även inom kommunala verksamheter [1]. Generellt är infiltration svår att undersöka och bevisa, och forskningen i Sverige om problematiken beskrivs som nästintill obefintlig [2]. Hotet från anställda som bidrar till brottsupplägg, så kallat "hotet inifrån", har varit i fokus för säkerhetsarbete inom myndigheter [6].
Källor
- Säkerhetspolisen (2023) Vägledning i säkerhetsskydd: Avlyssningsskyddade utrymmen.
- Thunholm, Patrik (2021) Hybrida hot: Scenarier och exempel som stöd för utbildning inom Polismyndigheten. FOI-R--5137--SE.
- Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Statskontoret (2026) Stöd för arbetet mot otillåten påverkan i den offentliga förvaltningen. Rapport 2026:24.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.