Sårbara yrkesroller
Standas · 2026-08-17
Vissa yrkesroller inom offentlig och privat sektor är strategiskt sårbara för infiltration och otillåten påverkan från kriminella aktörer. Sårbarheten är ofta kopplad till den åtkomst en position ger till människor, information, system eller beslutsprocesser.
Vad som skapar sårbarhet
Vissa yrkesroller är särskilt sårbara eftersom de ger tillgång till resurser som kan utnyttjas av kriminella aktörer [1]. Denna strategiska sårbarhet handlar om åtkomst till skyddsvärda individer, ekonomiska flöden, myndighetsprocesser, interna kontrollsystem och annan samhällsviktig information eller infrastruktur [1]. Sårbarheten ligger inte nödvändigtvis i att brott begås inom ramen för yrkesutövningen, utan i den potentiella betydelsen en position har genom de relationer den skapar, den information den ger tillgång till och den legitimitet den medför [1].
Olika typer av sårbarhet
Sårbarheter kan delas in i två huvudsakliga typer: volymsårbarhet och funktionssårbarhet [1]. Volymsårbarhet, även kallad breddsårbarhet, finns i breda yrkesområden som omsorg, service, bygg, tillverkning och transport. I dessa miljöer finns många kontaktytor där kontrollen kan vara svår, rörligheten hög och där legala och illegala aktiviteter kan överlappa [1]. Funktionssårbarhet är istället kopplad till mer kvalificerade yrken som jurister, revisorer, läkare, handläggare och roller inom bank och säkerhet. Deras strategiska betydelse ligger i den specifika åtkomst de kan ge till information, ekonomiska flöden, regelverk och beslutsprocesser, även om de inte har starka direkta kopplingar till brottslighet [1].
Exempel på utsatta yrken och sektorer
Personer med kopplingar till organiserad brottslighet återfinns i en rad samhällskänsliga yrken [1]. Exempel på sektorer är omsorg, säkerhet och bevakning, socialt arbete, hälso- och sjukvård, bank och finans, redovisning samt offentlig förvaltning och handläggning [1]. Vanligt förekommande yrken inkluderar vårdbiträden, personliga assistenter, vårdare, undersköterskor, väktare, ordningsvakter och behandlingsassistenter [1]. Även personal som fattar beslut som påverkar människors livssituation inom ekonomi, boende och familj löper en högre risk [2]. Andra utsatta funktioner är bygglovshandläggare, miljöinspektörer, upphandlare och personal inom skola och fritidsverksamhet [3].
Individuella riskfaktorer och situationer
Vissa arbetsförhållanden och situationer kan öka sårbarheten för enskilda medarbetare. Det gäller särskilt yrkesroller där relationsbyggande är en central del av uppdraget och där det finns utrymme för subjektiva bedömningar. Detta kan göra det svårt att skilja mellan funktion och privatperson, vilket kan utnyttjas av påverkare [3]. Sårbarheten är särskilt påtaglig vid ensamarbete och för anställda med kort erfarenhet [3]. Även yrkesroller med daglig kontakt med invånare, som fältassistenter och personal inom äldreomsorgen, är särskilt utsatta [2]. I mindre kommuner kan personliga band som släkt- och vänskapsrelationer vara svårare att undvika, vilket begränsar möjligheterna till anonymitet [3].
Närvaro av kriminella aktörer
Att personer med koppling till organiserad brottslighet finns i samhällskänsliga yrken innebär inte att verksamheterna generellt är infiltrerade [1]. Det visar dock på en faktisk närvaro och konkreta kontaktytor mellan organiserad brottslighet och yrkesmiljöer där åtkomst, förtroende och information har strategisk betydelse [1]. Detta "hot inifrån" innebär att anställda kan bidra med kunskap och möjligheter för kriminella att genomföra brottsupplägg eller undkomma upptäckt [4].
Källor
- Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.