Hot och våld som påverkansmetod

Hot och våld som del av otillbörlig påverkan

Otillbörlig påverkan syftar till att få en tjänsteperson eller förtroendevald att agera på ett visst sätt, till exempel att fatta ett annorlunda beslut, bryta mot regler, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att driva en politisk fråga [1]. För att uppnå detta kan påverkaren använda metoder som är olagliga eller upplevs som obehagliga eller olämpliga [2].

Hot, våld, trakasserier och skadegörelse är exempel på sådana metoder [2]. För en del offentliganställda är begreppet otillåten påverkan närmast synonymt med just hot, våld och trakasserier [2]. Våld och hot är den mest synliga formen av påverkan och den som utsatta personer troligen är mer benägna att rapportera eller dokumentera [3].

Från subtila signaler till öppet våld

Hot kan framföras på många olika sätt, från subtila signaler till mer uppenbart hotfulla handlingar [3]. Även till synes oskyldiga uttalanden eller handlingar kan få en skrämmande innebörd i en viss kontext, särskilt om de kommer från aktörer med känt våldskapital. En kommentar som ”du vet vilken familj jag tillhör” kan framkalla rädsla trots att den inte innehåller ett uttryckligt hot [1]. Andra exempel på subtila hot är att personer väntar på parkeringen utanför arbetsplatsen eller att en politiker blir förföljd till sin bil av personer från en våldsbejakande miljö [3].

Mer öppna former av hot och våld inkluderar hotfulla brev eller telefonsamtal. Det kan också röra sig om skadegörelse som repor i lacken på en bil, förstörda däck, stölder eller anlagda bränder [3]. Begreppet otillåten påverkan omfattar både brottsliga och icke-brottsliga handlingar, och även misslyckade påverkansförsök inkluderas [1].

Konsekvenser för den utsatte och verksamheten

Otillåten påverkan i form av hot och våld kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde, organisationen och samhället [1]. På individnivå skapar det en otrygg arbetsmiljö som leder till stress och oro. Känslor av obehag kan vara särskilt svåra att släppa efter arbetstid om påtryckningarna kommer från kriminella eller extremistiska grupper med hög våldskapacitet [1].

Konsekvenserna kan även påverka tjänsteutövningen och demokratiska processer. Enbart oron för att utsättas kan göra att tjänstepersoner och förtroendevalda tvekar inför att fatta viktiga beslut [2]. Enligt Politikernas trygghetsundersökning uppgav en fjärdedel av de förtroendevalda att de påverkats i sitt uppdrag till följd av utsatthet eller oro för hot och våld. I en annan undersökning svarade hälften av de kommun- och regionanställda som utsatts för hot, våld och trakasserier att det hade påverkat dem i deras tjänsteutövning [2].