Påverkan från extremistgrupper

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser och miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som ser våld som en legitim metod för att nå politiska mål [1]. Utöver de tre huvudkategorierna, högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism, finns även mindre extremistmiljöer som fokuserar på enskilda sakfrågor som djurrätt, miljörätt eller kvinnohat [1]. Studier från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att otillåten påverkan främst har bestått av muntliga och skriftliga hot från högerextremistiska aktörer, men även våldsbejakande islamism förekommer i materialet [1]. Även om Brås undersökningar inte identifierat påverkansförsök från vänsterextremister visar annan forskning att även sådana kan förekomma [2].

Motiv och metoder

Det övergripande målet med påverkan från extremistgrupper är ofta att styra samhällsutvecklingen i en viss ideologisk riktning eller att visa missnöje med en förd politik [3]. Försök kan riktas mot förtroendevalda för att få dem att ändra sin politik eller för att påverka samhällsdebatten [2]. Ett annat motiv kan vara att få bedriva sin verksamhet ostört eller att kunna rekrytera och radikalisera nya medlemmar [2]. Metoderna varierar och kan innefatta subtila tillvägagångssätt som indirekta hot, vilka är svåra att bevisa [2]. Andra metoder är skadegörelse mot myndigheter, att hänga ut enskilda tjänstepersoner i sociala medier eller att personer med koppling till extremistmiljöer tar anställning inom exempelvis vård, skola och omsorg [3].

Omfattning och utsatta verksamheter

Det är svårt att bedöma den exakta omfattningen av otillåten påverkan från extremistgrupper [1]. Ideologiskt motiverade påverkansförsök mot kommunanställda bedöms vara relativt ovanliga, men utgör merparten av de påverkansförsök som riktas mot förtroendevalda [2]. Problematiken är koncentrerad till vissa verksamheter och geografiska områden där extremistiska grupperingar är aktiva [2]. Socialtjänsten beskrivs som ett särskilt utsatt område där påverkansförsök är ett återkommande problem [1]. Även personal som arbetar relationsbyggande med unga, till exempel på fritidsgårdar, beskrivs som särskilt sårbara [2].

Konsekvenser för den utsatte

Konsekvenserna av otillåten påverkan kan bli särskilt allvarliga när aktören har kopplingar till våldsbejakande extremism [2]. Dessa aktörer upplevs som mer skrämmande, vilket skapar en större oro hos den utsatte och kan leda till en otrygg arbetsmiljö präglad av stress [2]. Personer som utsatts för påtryckningar från extremistiska grupperingar upplever en särskild svårighet att släppa känslor av obehag och oro efter arbetstid [1]. Risken är också större att tjänsteutövningen eller det politiska uppdraget påverkas, och händelserna kan leda till att den utsatte behöver vidta omfattande säkerhetsåtgärder i sin vardag [2].