Problemorienterat arbetssätt

Definition och syfte

Ett problemorienterat arbetssätt innebär att man identifierar och analyserar de problem som orsakar brottslighet [1]. Det övergripande syftet är att förstå varför brottsproblem uppstår och därefter identifiera de bakomliggande orsakerna. Först när detta är gjort är det möjligt att rikta in rätt åtgärder för att uppnå effekt [1]. Metoden utformades som ett proaktivt alternativ till traditionellt reaktivt polisarbete [2]. Inom svensk offentlig sektor används begreppet ofta synonymt med ett kunskapsbaserat arbetssätt [3]. Ett sådant arbetssätt grundar sig på kunskap om brottsproblemets omfattning och struktur, utgår från analyser av orsakerna, och består av åtgärder som är beprövade eller utvärderade och som revideras regelbundet [4].

SARA-modellen

För att systematisera det problemorienterade arbetet används ofta SARA-modellen [1]. Modellen är grundläggande för att kunna arbeta kunskapsbaserat och säkerställa att rätt åtgärder vidtas och följs upp [1]. SARA är en akronym för:

• Scanning (Kartläggning)
• Analysis (Analys)
• Response (Åtgärd)
• Assessment (Uppföljning och utvärdering)

Modellen utvecklades av Eck och Spelman (1987) som en konkretisering av Goldsteins (1979) teori om problemorienterat polisarbete (POP) [2]. Processen innebär att man noggrant kartlägger och analyserar ett problem för att ta fram lämpliga åtgärder, och därefter löpande följer upp och utvärderar åtgärdernas effekt [2].

Tillämpning inom svensk polis

Det problemorienterade arbetssättet är en central del av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi och ska genomsyra all brottsförebyggande verksamhet [4, 1]. Målet med strategin är att göra det brottsförebyggande arbetet mer enhetligt, strukturerat och effektivt [1]. Regeringen har uttalat en förväntan om att strategin ska leda till ett mer problemorienterat och kvalitetssäkrat arbetssätt som är enklare att följa upp [1]. En god analysförmåga bedöms vara en grundförutsättning för ett framgångsrikt problemorienterat arbete [1]. Trots detta finns det brister i förmågan att tillämpa SARA-modellen fullt ut, vilket leder till låg kunskap om effekterna av genomförda åtgärder [1].

Effektivitet och samverkan

Systematiska översikter av internationell forskning visar generellt att problemorienterat polisarbete (POP) leder till en minskning av brott och ordningsstörningar jämfört med traditionella polismetoder [2]. Arbetet sker ofta i nära samverkan med andra aktörer, som kommuner och fastighetsbolag, för att skapa ett mervärde utöver vad parterna kan åstadkomma enskilt [2, 4]. Det kan vara fördelaktigt att kombinera det problemorienterade arbetssättet med ett lokalt dialogbaserat arbete (Community Oriented Policing, COP), eftersom det kan öka medborgarnas förtroende för polisen samtidigt som brottsligheten minskar. Polismyndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet bygger på en sådan kombination [2].