Användning av krypterad kommunikation i brottsliga sammanhang
Standas · 2026-08-20
Krypterad kommunikation är en central förutsättning för modern organiserad brottslighet och extremism, vilket skapar stora utmaningar för brottsbekämpande myndigheter. Kriminella använder både specialbyggda krypterade plattformar och missbrukar kommersiella tjänster för att dölja sin verksamhet.
Användningen av kryptering och anonymiseringstjänster i digitala miljöer har blivit en allt större utmaning i arbetet med att förebygga och utreda brott [1]. Den digitala utvecklingen har möjliggjort att grov brottslighet kan ledas och organiseras från utlandet, och möjligheten att kommunicera i hemlighet via krypterade applikationer är ofta en förutsättning för brottsuppläggen [1]. Det digitala rummet fungerar som ett verktyg som möjliggör, ökar volymen av eller döljer organiserad brottslighet [2].
Särskilda och missbrukade plattformar
Kriminella nätverk utnyttjar krypterad kommunikation på huvudsakligen två sätt. Vissa nätverk förlitar sig på eller utvecklar särskilda krypterade kommunikationsplattformar som är utformade specifikt för olaglig verksamhet, såsom EncroChat, Sky ECC och Ghost [3, 2]. Dessa system är designade för att erbjuda totalsträckskryptering (end-to-end) som förhindrar extern avlyssning [3]. Andra kriminella nätverk missbrukar vanliga, operatörsoberoende kommunikationsapplikationer som ett skydd mot brottsbekämpande myndigheter [2].
Användning inom extremistmiljöer
Även våldsbejakande extremistiska och terroristiska miljöer använder kryptering och anonymiseringstjänster för att verka i det dolda. Detta har gjort det lättare för dem att sprida propaganda, radikalisera och rekrytera medlemmar, samt koordinera och planera attacker [4]. Historiskt sett har radikalnationalistiska och andra extremistiska aktörer varit snabba med att anamma ny kommunikationsteknik, från 1980- och 90-talets BBS-servrar och IRC-chattar till dagens plattformar [5, 6]. Den autonoma miljön utmärker sig genom sin höga tekniska kompetens och användning av kryptering för både kommunikation och valutor [7].
Utmaningar för brottsbekämpningen
Eftersom i stort sett varje brottsutredning idag har en digital komponent, utgör den utbredda krypteringen en stor svårighet för myndigheterna [1]. Digitala bevis kan finnas var som helst i världen, vilket gör internationell samverkan avgörande [8]. Framgångsrika internationella operationer mot plattformar som Encrochat och Sky ECC har visat på det stora behovet av att få tillgång till krypterad kommunikation i läsbart format för att kunna lagföra organiserad brottslighet [1]. För att bekämpa allvarlig brottslighet som begås inom kriminella nätverk och extremistmiljöer är hemliga tvångsmedel ofta avgörande [4]. Samtidigt kan ökad övervakning leda till att vissa ideologiska miljöer går under jorden och förfinar sina metoder med säkrare plattformar och vilseledande information [5].
Källor
- Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
- Alkhamisi, N., Hellman, S., Jarlsbo, M., Lioufas, A., Nilsson, P., Strindberg, A., Svenonius, O. & Werther, S. (2024) Våldsbejakande extremism och digitala medier: en forskningsöversikt. FOI-R--5500--SE.
- Regeringskansliet (2024) Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism: förebygga, förhindra, skydda och hantera. Skr. 2023/24:56.
- Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (2025) Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten 2025: EU-SOCTA 2025.
- Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
- Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
- Nilsson, P. (2021) Från skitpostning till folkmord: Ensamagerande våldsverkare, ideologi och accelerationism i den digitala tidsåldern. FOI-R--5257--SE.
- Center mot våldsbejakande extremism (2020) Den autonoma miljön: En kunskapsöversikt.
- Regeringskansliet (2021) EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet 2021-2025. Faktapromemoria 2020/21:FPM102.
- Europol (2025) European Union serious and organised crime threat assessment: The changing DNA of serious and organised crime.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.