Hoppa till innehållet
Standas

Digitala sexuella brott

Standas · 2026-08-20

Digitala sexuella brott är ett brottsområde som i stor utsträckning sker i digitala miljöer, där unga och i synnerhet flickor är särskilt utsatta. Teknisk utveckling som AI förändrar brottens karaktär och skapar nya utmaningar för det brottsförebyggande arbetet.

Brottslighetens karaktär och omfattning

Den ökade användningen av internet, mobiltelefoner och sociala medier kan ha påverkat utsattheten för brott som sexuella ofredanden på nätet [1]. Sexualbrott är en brottskategori som i stor utsträckning sker i en digital miljö [2]. En rapport från Ecpat visade att 40 procent av de unga respondenterna hade utsatts för ett digitalt sexuellt brott [3]. Den digitala teknikutvecklingen har skapat en arena för en svårstoppad brottslighet, vilket utgör en utmaning för bland annat det lokala brottsförebyggande arbetet [4].

Utsatthet bland barn och unga

Barn och unga är särskilt utsatta för sexuella brott på nätet. En undersökning från 2015 visade att drygt var femte elev hade varit med om någon form av sexuellt övergrepp [1]. Utsatthetens karaktär förändras med åldern. Medan elakheter och mobbning är vanligast i yngre åldrar, skiftar det i tonåren mot sexuella närmanden från okända personer. För åldersgruppen 17, 18 år är den vanligaste utsattheten att bli kontaktad av okända som vill att den unge ska skicka bilder på sig själv där hen är lättklädd eller naken [5].

Särskilt utsatta grupper

Flickor och kvinnor är överrepresenterade bland de utsatta för sexualbrott. En stor majoritet av brotten drabbar flickor och förövarna är nästan uteslutande män [1]. Självrapporterade data visar att det nästan bara är kvinnor, och då särskilt unga kvinnor, som uppger att de har utsatts för sexualbrott [1]. Flickor med psykiska funktionsnedsättningar är i vissa avseenden mer utsatta än andra ungdomar. De kontaktas oftare med förfrågningar om nakenbilder, får oönskade nakenbilder skickade till sig och utsätts för press att göra något sexuellt på nätet [5]. Även vissa yrkesgrupper är utsatta; en studie visade att 18 procent av kvinnliga journalister hade utsatts för hot om sexuellt våld på nätet [6].

Teknisk utveckling och nya metoder

Den sexuella exploateringen av barn på nätet förändras i takt med den tekniska utvecklingen. Generativ AI används för att producera material med sexuella övergrepp mot barn. Samtidigt organiserar sig gärningsmän i mycket säkra onlinegemenskaper och fenomenet med grooming av barn på nätet ökar [7]. I kriminella miljöer på nätet förmedlas misogyna normer och praktiker, vilket framgår av analys av avkrypterat chattmaterial [8].

Källor

  1. Ring, J. & Wallin, L. (2025) Brott mot företag: En kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Rapport 2025:16.
  2. Regeringskansliet (2024) Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism: förebygga, förhindra, skydda och hantera. Skr. 2023/24:56.
  3. Jonsson, S. & Lindstedt, U. (2025) Brott och otrygghet på landsbygden. Rapport 2025:10.
  4. Tollin, Katharina, Hurve, Karolina & Dufort, Mariana (2025) Flickor och kvinnor i kriminella nätverk: En studie av vägar in, delaktighet, brott och vägar ut. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2025:13.
  5. Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (2025) Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten 2025: EU-SOCTA 2025.
  6. Ring, J. & Wallin, L. (2025) Brott mot företag: En kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Rapport 2025:16.
  7. Brottsförebyggande rådet (2026) Tid för brott: En statistisk analys av när olika brott begås. Rapport 2026:5.
  8. Statens medieråd (u.å.) Barns och ungas strategier online.
  9. Björkenfeldt, Oscar (2024) Journalisters säkerhet: en kunskapsöversikt. Mediemyndigheten.
  10. Christofferson, Jan & Strandell, Jacob (2025) Föräldrar & medier 2025: En statistisk undersökning av föräldrars attityder till och uppfattningar om medieanvändningen bland barn i åldern 0–18 år. Mediemyndigheten.
  11. Regeringen (2017) Tillsammans mot brott: ett nationellt brottsförebyggande program. Skr. 2016/17:126.
  12. Andersson, Yvonne (2025) Ungar & medier 2025: En statistisk undersökning av ungas medievanor och attityder till medieanvändning. Mediemyndigheten.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.