Bedrägeri i digitala miljöer

Ett bedrägeri innebär att en gärningsperson lurar någon att göra, eller att avstå från att göra, något som leder till ekonomisk vinning för gärningspersonen och motsvarande skada för offret [1]. Den polisanmälda bedrägeribrottsligheten har genererat betydande brottsvinster som uppskattades till cirka 4,2 miljarder kronor 2020, 4,6 miljarder 2021 och 5,8 miljarder 2022 [1]. Den tekniska utvecklingen har skapat en arena för en svårstoppad brottslighet som påverkar stora delar av samhället, inklusive näringslivet [2]. Anmälningsbenägenheten för bedrägerier och dataintrång tycks dock vara låg, vilket innebär en risk att problemets omfattning underskattas [2].

Social manipulation

En vanlig metod vid bedrägerier är social manipulation, där gärningspersonen utnyttjar förtroende för att vilseleda offret. Vid så kallade vishing- och smishingbedrägerier utger sig gärningspersonen för att representera exempelvis en bank, ett företag eller en myndighet. Via telefon (vishing) eller SMS (smishing) manipuleras offret att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter eller att använda sitt Bank-ID för att godkänna transaktioner [3, 4]. En annan form är VD-bedrägeri, eller Business Email Compromise (BEC), där gärningspersonen via e-post utger sig för att vara en nyckelperson i ett bolag, såsom VD, för att förmå en anställd att genomföra en transaktion [4]. Det finns indikationer på en förflyttning från BEC-bedrägerier till andra typer av bedrägerier [5].

Bedrägerier mot företag och offentlig sektor

Bedrägeri är, tillsammans med stöld och inbrott, ett av de vanligaste brotten som företag utsätts för [6]. De vanligaste anmälda bedrägerityperna mot juridiska personer är kortbedrägerier, identitetsbedrägerier (även kallat kreditbedrägeri) och fakturabedrägerier [2]. Företag blir ofta sekundära offer, till exempel när en privatpersons stulna uppgifter används för att handla varor på kredit från ett e-handelsföretag eller ta lån från ett kreditinstitut [2]. Även offentlig sektor drabbas, bland annat genom bedrägerier mot kommuner och andra bidragsgivande instanser. Exempel på detta är när ersättning felaktigt krävts för barn som inte är närvarande i förskola eller för deltagare i studiecirklar [7].

Olika tillvägagångssätt

Bedrägerier kan utföras på många olika sätt. Några vanliga typer är:

• Kortbedrägeri: Kan ske med ett fysiskt stulet kort eller, vilket är vanligt vid e-handel, utan ett fysiskt kort (Card Not Present, CNP). Vid CNP-bedrägerier används kortuppgifter för att genomföra en transaktion via internet utan att kortet är fysiskt närvarande [4].
• Annonsbedrägeri: En gärningsperson erbjuder en vara eller tjänst via en annons. Efter betalning uteblir leveransen, eller så levereras en felaktig vara. Bedrägeriet kan även ske i motsatt riktning, där en köpare lurar till sig en vara utan att betala [4].
• Identitetsbedrägeri: Någons identitetsuppgifter används olovligen för att exempelvis ta lån eller göra inköp [2].
• Försäkringsbedrägeri: En gärningsperson får ersättning för en skada som inte inträffat, överdriver värdet på något som stulits eller medvetet skaffar sig högre ersättning än berättigat [4].
• Livsmedelsbedrägeri: Vilseledande information används för att sälja en vara, till exempel genom felaktig information om ursprung, innehåll eller certifieringar som ekologisk märkning [6].