Hoppa till innehållet
Standas

Rekrytering till kriminella nätverk i digitala miljöer

Standas · 2026-08-20

Kriminella nätverk använder i allt högre grad digitala plattformar som sociala medier och krypterade meddelandetjänster för att rekrytera personer till brottslig verksamhet. Rekryteringen riktar sig ofta mot barn och unga, och kan ske både genom att nätverken aktivt söker upp individer och att personer själva söker kontakt med nätverken.

Digitala kanaler som rekryteringsverktyg

Rekrytering till kriminella nätverk sker både i fysiska miljöer, som i personens närområde, och i allt större utsträckning i digitala miljöer [1]. Brottsligheten har i många avseenden förflyttats från fysiska platser till sociala medier och krypterade meddelandetjänster [2]. Det digitala rummet fungerar som ett verktyg som möjliggör organiserad brottslighet och ökar dess volym och räckvidd [3].

Metoder för digital rekrytering

En metod som används är att kriminella publicerar brottsliga uppdrag på sociala medier som barn och unga kan utföra. Uppdragen kan innebära att transportera vapen, pengar eller narkotika, eller att utföra våldshandlingar som skjutningar och sprängningar [2]. När en villig person har identifierats flyttas konversationen ofta till krypterade appar som Signal eller Telegram [2]. Nätverken kan använda övertalning, manipulation och tvång för att få personer att begå brott [1]. Samtidigt förekommer det att individer, inklusive unga, själva aktivt letar efter kanaler och chattrum där de kan hitta kriminella uppdrag [2].

Rekrytering av barn och unga

Forskning om rekrytering till kriminella nätverk handlar främst om barn och unga som rekryteras av andra unga personer [1]. Enligt Brottsförebyggande rådet kan yngre barn (12, 15 år) involveras i nätverk som en följd av att äldre ungdomar (15, 20 år) är synliga i digitala kanaler och visar upp en eftertraktansvärd livsstil [1]. Rekrytering av unga via sociala medier förekommer även i landsbygdskommuner. Det finns exempel på där ungdomar från landsbygden har rekryterats för att begå brott, som sprängningar, i storstäder. En anledning till att unga själva söker sig till gängen kan vara en önskan att bli en del av en gemenskap och få en ny identitet [4].

Digitaliseringens påverkan på kriminell organisering

Digitaliseringen förändrar inte bara brottstyperna utan även formerna för kriminell organisering [5]. Kriminell organisering behöver inte längre bygga på fysisk närhet, territoriell kontroll eller traditionella hierarkier. Den kan istället ske genom digitala plattformar, krypterad kommunikation och arbetsdelning, där olika aktörer och resurser kopplas samman i en samordnad kapacitet [5]. Samtidigt är den digitala organiseringen sällan helt frikopplad från fysiska och institutionella strukturer. Exempelvis kan narkotikahandel koordineras digitalt men kräver fysisk logistik, och digitala bedrägerier kräver ofta tillgång till bankkonton och målvakter [5].

Källor

  1. Jonsson, S. & Lindstedt, U. (2025) Brott och otrygghet på landsbygden. Rapport 2025:10.
  2. Tollin, Katharina, Hurve, Karolina & Dufort, Mariana (2025) Flickor och kvinnor i kriminella nätverk: En studie av vägar in, delaktighet, brott och vägar ut. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2025:13.
  3. Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (2025) Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten 2025: EU-SOCTA 2025.
  4. Socialstyrelsen (2026) Rekrytering av personer med LSS-insatser till kriminella nätverk: Kartläggning. Artikelnummer 2026-4-10190.
  5. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  6. Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
  7. Polismyndigheten (2025) Cross-agency situation report 2025.
  8. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  9. Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.