Kränkningar och hat på nätet

Begrepp och definitioner

I Sverige används ofta begreppen "hot och hat" eller "näthat" för att beskriva angrepp i digitala miljöer, men termerna är breda och kan vara svåra att definiera [1]. Internationellt används istället termen online harassment, vilket kan översättas till digitala trakasserier eller nättrakasserier [1]. Detta omfattar ett brett spektrum av beteenden, från subtila kränkningar som osakliga ifrågasättanden till explicita hot om våld [1]. Forskaren Kaitlin C. Miller har föreslagit den breda definitionen "oönskade kränkande beteenden", vilket betonar offrets upplevelse av vad som är trakasserande [1]. Det är också viktigt att skilja på hat och hot, då hatiska kommentarer inte nödvändigtvis är brottsliga i juridisk mening [2].

Utsatthet i olika grupper

Kränkningar på nätet är betydligt vanligare i yngre åldersgrupper. Enligt Nationella trygghetsundersökningen 2023 uppgav nästan 6 procent av personer i åldern 16, 19 år att de utsatts, jämfört med 0,6, 0,9 procent för personer över 65 år [3]. För generationer födda på 2000-talet upplevs utsatthet för brott i den digitala världen som lika verklig som om brottet skett i den fysiska världen [3]. Vissa yrkesgrupper, som tjänstepersoner, förtroendevalda, journalister och forskare, är också särskilt utsatta för påverkansförsök och påverkansbrott i digitala miljöer [3].

Kön och etnicitet som faktorer

Hat och trakasserier på nätet har en tydlig könsdimension. Studier visar att kvinnor är mer utsatta än män och att hatet tar sig olika uttryck [1]. Kvinnor utsätts oftare för sexuella trakasserier och kommentarer om sitt utseende, medan män oftare förolämpas med koppling till sitt yrke eller sin kompetens [1]. Kvinnliga journalister är en särskilt utsatt grupp; i en studie uppgav 73 procent att de utsatts för nätbaserat våld kopplat till sin yrkesutövning [1]. Även etnisk bakgrund är en faktor. Journalister med utländsk bakgrund rapporterar en högre grad av utsatthet för alla typer av näthatsrelaterade brott. Exempelvis uppgav 29 procent av journalister med utländsk bakgrund att de utsatts för hets mot folkgrupp, jämfört med 8 procent av övriga journalister [1].

Miljöer och förövare

Digitala plattformar, inklusive spelplattformar, fyller en viktig social funktion men kan också vara arenor för rasism, sexism och antidemokratiska uttryck [3]. Användningen av anonyma eller falska identiteter skapar möjligheter att utsätta andra för bland annat desinformationskampanjer och förtal [3]. Förövaren är ofta okänd för den som utsätts [1]. En studie av kommentarer på nätforumet Flashback visade dock att majoriteten av de som skrev nedsättande om journalister var män i åldern 40, 60 år [1]. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kan en relativt liten grupp individer stå för en stor andel av de hotfulla kommentarerna på vissa högerorienterade diskussionsforum [1].