Balans mellan informationsdelning och integritet

Ett perspektivskifte i synen på information

För att öka myndigheternas förmåga att förebygga och bekämpa brott anser regeringen att det behövs ett perspektivskifte i synen på information. Samhällsutvecklingen och hotet från organiserad brottslighet gör att synen på vad som utgör hot mot den personliga integriteten behöver omprövas [1]. Information som finns hos olika myndigheter bör i större utsträckning ses som en samlad strategisk resurs som kan tillgängliggöras för den myndighet som behöver den [1]. Bristande förutsättningar att dela information anses oacceptabelt om det kan bidra till att brott begås eller att unga involveras i kriminalitet [2].

Sekretessens roll och utmaningar

Sekretessbestämmelser syftar ofta till att skydda uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden [3]. I det lokala brottsförebyggande arbetet uppstår sekretessfrågor sällan i de inledande faserna av kartläggning och framtagande av lägesbilder. Problemen blir mer aktuella när samverkande parter ska diskutera och genomföra åtgärder som riktas mot specifika individer [3]. En ytterligare utmaning är att lagstiftningen om informationsdelning ibland kan tolkas på olika sätt, vilket kan skapa problem i den operativa verksamheten. För det myndighetsgemensamma arbetet är det därför centralt att lagstiftningen tolkas enhetligt och att lagens alla möjligheter utnyttjas [4].

Ny lagstiftning för utökat informationsutbyte

För att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte pågår ett intensivt lagstiftningsarbete [1]. Under 2025 trädde ny lagstiftning i kraft som ger bland annat skolor, polis och socialtjänst bättre möjligheter att dela information för att skydda barn och unga från kriminalitet. Det rör sig främst om lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna (2025:170) och en ny sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen, OSL 10:15 a § [5]. Den nya bestämmelsen i OSL gör det möjligt för myndigheter som polis och socialtjänst att dela uppgifter med bland annat kommunala verksamheter och bolag, efter en intresseavvägning [5]. Arbetet fortsätter även med att bereda förslag om ökad informationsdelning med brottsbekämpande myndigheter (SOU 2023:69) och att utreda en generell bestämmelse för uppgiftslämning mellan myndigheter (dir. 2023:146) [1].

Praktiska överväganden och avvägningar

Vid informationsdelning krävs noggranna överväganden. Det finns en balansgång i hur ingående information som kan redovisas offentligt, eftersom kriminella aktörer kan dra nytta av den [6]. I planeringsarbete är det viktigt att komma överens om hur delad information ska skyddas, särskilt om den rör sårbarheter eller säkerhetsåtgärder [6]. Även när det finns sekretessbrytande bestämmelser, till exempel mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, ska dessa undantag användas med "urskiljning och varsamhet" [7]. För en skola som vill dela information om en enskild elev i samverkan, utanför ramen för en orosanmälan och utan samtycke, krävs stöd i sekretessbrytande regler i OSL [8].