Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling

Behov av moderniserat regelverk

För att stärka det operativa samarbetet mellan myndigheter i ärenden med internationell koppling finns ett behov av att Kriminalvården kan hantera underrättelseuppgifter på samma sätt som andra brottsbekämpande myndigheter [1]. Myndighetens internationella arbete innefattar bland annat att begära internationell efterlysning för verkställighet av fängelsedomar och att handlägga överföring av straffverkställighet till och från Sverige [1].

Förslag till ny lagstiftning

Kriminalvården har gjort en hemställan till regeringen om att modernisera regelverket för myndighetens personuppgiftsbehandling. Frågan har utretts och bereds för närvarande [1]. En promemoria, "En modern lagstiftning för Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling" (Ds 2023:21), har tagits fram i ärendet [1]. Målet med en ny lagstiftning är att skapa en mer integrerad och samordnad informationshantering som underlättar samverkan med andra länder och myndigheter [1].

Ändringar i sekretesslagstiftningen

Utöver förslagen i Ds 2023:21 har det framförts att det finns behov av att justera 24 kap. 8 § i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Paragrafen reglerar sekretess för uppgifter i underrättelseverksamhet hos brottsbekämpande myndigheter. Förslaget innebär att även Kriminalvården ska inkluderas i denna bestämmelse för att underlätta samarbetet med andra myndigheter [1].

Koppling till internationell straffverkställighet

Kriminalvården handlägger och beslutar i de flesta fall som rör överföring av straffverkställighet, det vill säga att ett straff ska avtjänas i ett annat land [1]. Den övergripande målsättningen är att fler dömda ska avtjäna sina fängelsestraff i sina hemländer [1]. Kriminalvården har även ett krav på sig att återrapportera till regeringen gällande verksamheten med överförande av straffverkställighet [1].