Sekretessbrytande bestämmelse OSL 10:15 a §
Standas · 2026-08-17
Från och med den 1 december 2025 införs en ny sekretessbrytande bestämmelse, 10 kap. 15 a § i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Den ger alla myndigheter en generell möjlighet att dela sekretessbelagda uppgifter med andra myndigheter när det behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag.
Bakgrund: Sekretess och sekretessbrytande bestämmelser
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, får handlingar och uppgifter som omfattas av sekretess hos en myndighet som huvudregel inte lämnas ut [1]. Detta gäller till exempel inom socialtjänsten, där det råder stark sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden [1, 2]. För att en myndighet ska kunna dela sekretessbelagd information med en annan aktör krävs normalt antingen den enskildes samtycke eller stöd i en så kallad sekretessbrytande bestämmelse i lagen [2, 1].
En ny generell möjlighet till informationsdelning
Den 1 december 2025 träder en ny sekretessbrytande bestämmelse i kraft: 10 kap. 15 a § OSL [3]. Paragrafen är en del av ny lagstiftning som syftar till att ge bland annat skolor, polis och socialtjänst bättre möjligheter att dela information för att skydda barn och unga från att dras in i kriminella sammanhang [3].
Bestämmelsen ger alla myndigheter en generell möjlighet att bryta sekretessen för att lämna en uppgift till en annan myndighet. Förutsättningen för att få lämna ut uppgiften är att den behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag på ett korrekt sätt [3].
Förhållande till uppgiftsskyldighetslagen
Den nya bestämmelsen i OSL ska inte förväxlas med den så kallade uppgiftsskyldighetslagen, lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, som träder i kraft den 1 april 2025 [3]. Medan OSL 10:15 a § ger en generell möjlighet för alla myndigheter att dela information med varandra, innebär uppgiftsskyldighetslagen en skyldighet för specifika aktörer att dela information med de brottsbekämpande myndigheterna. Denna skyldighet gäller 21 utpekade myndigheter samt landets samtliga kommuner, regioner och skolor, och avser uppgifter som kan behövas för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller ingripa mot brott och brottslig verksamhet [3].
Källor
- Sveriges Kommuner och Regioner (2025) Socialtjänstens användning av AI: Ett kunskapsunderlag.
- Säkerhetspolisen (2023) Vägledning i säkerhetsskydd: Säkerhetsskyddsanalys.
- Socialstyrelsen (2026) Anmäla oro för barn: Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Artikelnummer 2026-4-10193.
- Säkerhetspolisen (2023) Vägledning i säkerhetsskydd: Informationssäkerhet.
- Center mot våldsbejakande extremism (2024) Metodstöd för att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och skolattacker: Kunskapsöversikt och samtalsstöd.
- Säkerhetspolisen (2024) Vad är säkerhetskänslig verksamhet? Stödmaterial om säkerhetsskydd.
- Socialstyrelsen (2026) Anmäla oro för barn: Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Artikelnummer 2026-4-10193.
- Center mot våldsbejakande extremism (2024) Metodstöd för att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och skolattacker: Kunskapsöversikt och samtalsstöd.
- Center mot våldsbejakande extremism (2020) Den autonoma miljön: En kunskapsöversikt.
- Polismyndigheten (2026) Informationsdelning mellan myndigheter och kommuner, bl.a. för att skydda barn och unga från organiserad brottslighet.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.