Uppgiftsskyldighet till brottsbekämpande myndigheter
Standas · 2026-08-17
Sedan 2025 finns en lagstadgad skyldighet för bland annat kommuner, regioner och skolor att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Syftet är att förebygga och bekämpa brott, särskilt för att skydda barn och unga från att dras in i kriminalitet.
Den nya uppgiftsskyldighetslagen
Den 1 april 2025 trädde en ny lag i kraft, lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, ofta kallad uppgiftsskyldighetslagen [1]. Lagen är en del av ett lagstiftningspaket som syftar till att ge bland annat skolor, polis och socialtjänst bättre möjligheter att dela information för att skydda barn och unga från att involveras i kriminella sammanhang [1]. Skyldigheten innebär att uppgifter som kan behövas för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller ingripa mot brott och brottslig verksamhet ska delas [1].
Omfattning och parter
Uppgiftsskyldigheten omfattar 21 utpekade myndigheter, samtliga kommuner och regioner, och landets alla skolor [1]. Dessa aktörer är skyldiga att lämna uppgifter både på eget initiativ och på begäran [2]. Mottagare av uppgifterna är de brottsbekämpande myndigheterna, vilka definieras som Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen [1].
Förhållande till sekretess och annan lagstiftning
Skyldigheten att lämna ut en uppgift innebär att sekretess kan brytas med stöd av den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) [2]. Lagen har ett brett tillämpningsområde och överlappar delvis med andra regler, som exempelvis anmälningsskyldigheten i skollagen. Om en skola gör en polisanmälan enligt skollagen behöver samma uppgifter inte lämnas igen med stöd av uppgiftsskyldighetslagen. Däremot kan uppgiftsskyldighetslagen bli aktuell om information rör brott begångna av andra än elever eller av elever utanför skolans verksamhet [3].
Särskild uppgiftsskyldighet enligt socialtjänstlagen
Det är viktigt att skilja på den generella uppgiftsskyldigheten till brottsbekämpande myndigheter och den specifika uppgiftsskyldighet som finns i socialtjänstlagen (SoL). Enligt SoL är de som har anmälningsskyldighet vid oro för barn även skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov av stöd och skydd [4]. Denna skyldighet gäller oavsett vem som gjort den ursprungliga anmälan och även om socialnämnden inlett utredning på eget initiativ [4]. Även denna uppgiftsskyldighet bryter sekretess med stöd av 10 kap. 28 § OSL [4].
Källor
- Sveriges Kommuner och Regioner (2025) Socialtjänstens användning av AI: Ett kunskapsunderlag.
- Socialstyrelsen (2026) Anmäla oro för barn: Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Artikelnummer 2026-4-10193.
- Skolverket (2025) Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte: Vägledning för arbete med kapitel 6a skollagen i förskola och skola.
- Polismyndigheten (2025) Förmågan till underrättelsebaserade brottsförebyggande aktiviteter i lokalpolisområdena. Tillsynsrapport 2025:2.
- Center mot våldsbejakande extremism (2024) Metodstöd för att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och skolattacker: Kunskapsöversikt och samtalsstöd.
- Socialstyrelsen (2026) Anmäla oro för barn: Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Artikelnummer 2026-4-10193.
- Center mot våldsbejakande extremism (2024) Metodstöd för att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och skolattacker: Kunskapsöversikt och samtalsstöd.
- Säkerhetspolisen (2023) Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet.
- Polismyndigheten (2026) Informationsdelning mellan myndigheter och kommuner, bl.a. för att skydda barn och unga från organiserad brottslighet.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.