Hoppa till innehållet
Standas

Trolöshet mot huvudman i kommunal ledning

Standas · 2026-08-17

Trolöshet mot huvudman är en form av korruption där en person i förtroendeställning missbrukar sin position till skada för huvudmannen. Inom kommunledningsförvaltningen kan detta brott beröra både tjänstepersoner och förtroendevalda som hanterar kommunens övergripande styrning, ekonomi och utveckling.

Definition och ansvar

Trolöshet mot huvudman definieras som ett missbruk av en förtroendeställning som resulterar i skada för huvudmannen, och ses som en form av korruption [1]. Inom en kommun är kommunstyrelsen den yttersta huvudmannen för förvaltningen och har ansvaret att leda och samordna allt arbete samt att ansvara för kommunens ekonomi [2]. Enligt kommunallagen har styrelser och nämnder ett verksamhetsansvar som även innefattar ansvaret för att det finns en tillräcklig intern kontroll [3]. Kommunstyrelsen ska även leda kommunens brottsförebyggande arbete [4].

Riskfaktorer i kommunal förvaltning

Svenska kommuner kan vara sårbara för korruption på grund av en kombination av en generell välfärdsstat och en tillitsbaserad förvaltning där stora resurser fördelas lokalt [1]. Tjänstepersoner och förtroendevalda fattar beslut som kan ha stora ekonomiska konsekvenser, exempelvis gällande markexploatering [1]. Risken för korruption i kommuner bedöms ha ökat till följd av stora institutionella förändringar som decentralisering och delegering av makt [1]. Den svenska förvaltningens tradition av öppenhet och tillit, som tidigare ansetts hämma korruption, har visat sig kunna utnyttjas av kriminella aktörer [1].

Sårbarheter för ledande befattningar

Personer i ledande ställning, som kommundirektörer och förtroendevalda, kan vara särskilt sårbara för otillåten påverkan. Risken ökar om de aktivt arbetar för att motverka lokala kriminella eller extremistiska grupperingar [5]. Förtroendevalda spelar en central roll i den demokratiska styrningen och riskerar att utsättas för påverkansförsök, ofta genom subtila metoder [6]. En specifik sårbarhet är att förtroendevalda inte säkerhetsklassas och därmed kan få tillgång till information utan att ha samma juridiska ansvar för den som anställda, vilket kan utnyttjas av externa aktörer [5].

Förebyggande åtgärder

För att motverka trolöshet mot huvudman och annan korruption är en god intern kontroll en central del i arbetet med att upprätthålla en stabil förvaltning och bygga förtroende [3]. Det politiska ledarskapet i kommunen måste ge stöd och mandat till de chefer och tjänstemän som arbetar mot kriminalitet [1]. En konkret förebyggande åtgärd kan vara att i en policy fastslå att kommunen endast tecknar avtal med seriösa och tillförlitliga aktörer, och att bakgrundskontroller genomförs innan avtal ingås. Detta syftar till att säkerställa att kommunens tillgångar används ansvarsfullt och i enlighet med gällande lagar och etiska riktlinjer [7].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  3. Sveriges Kommuner och Regioner (2024) Intern kontroll för tillit, trygghet och utveckling.
  4. Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
  5. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  6. Berg, G., Gustafsson, C., Odén, N., Odelind, A. & Silva, R. (2025) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete.
  7. Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
  8. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2018) Kommunernas informationssäkerhetsarbete: En övergripande kartläggning av kommunernas systematiska informationssäkerhetsarbete.
  9. Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
  10. Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.