Hoppa till innehållet
Standas

Fusk med deltagarlistor för föreningsbidrag

Standas · 2026-08-17

Fusk med deltagarlistor är en form av välfärdsbrott där föreningar felaktigt tillskansar sig kommunala bidrag. Detta sker genom att rapportera aktiviteter som aldrig ägt rum eller genom att ange deltagare som inte närvarat.

Föreningsbidrag som riskområde

Fusk med deltagarlistor är ett sätt att få felaktiga utbetalningar från kommunen. Det kan handla om att en förening får bidrag för en aktivitet som aldrig har anordnats eller för deltagare som inte var där [1]. Föreningsstöd har identifierats som ett av de områden där fusk och oegentligheter förekommer inom den kommunala välfärden [2]. Majoriteten av kommunernas föreningsbidrag fördelas till verksamheter inom kultur- och fritidssektorn [2].

Metoder för fusk

Brottsuppläggen kan variera. En vanlig metod är att en förening ansöker om och får bidrag för aktiviteter som i själva verket aldrig genomförs [3]. En annan metod är att manipulera deltagarlistor genom att inkludera påhittade deltagare för att uppfylla bidragskraven [4]. Det förekommer även att identiteter från verkliga personer som inte deltar i verksamheten används, till exempel personer som har utvandrat men registreras som deltagare [5]. Liknande tillvägagångssätt finns inom andra bidragsfinansierade verksamheter, såsom studiecirklar och pedagogisk omsorg [4].

Svårigheter med kontroll

En grundläggande sårbarhet är svårigheten för kommunen att kontrollera äktheten i de uppgifter som föreningar lämnar in, såsom närvarorapporter och medlemsregister [2]. För att med säkerhet verifiera att en rapporterad aktivitet har ägt rum med angivet antal deltagare skulle kommunen behöva närvara fysiskt, vilket ofta är praktiskt omöjligt och resurskrävande [2]. Denna obalans i information, eller informationsasymmetri, skapar en risk som kan utnyttjas för att få bidrag på felaktiga grunder [2].

Källor

  1. Ring, J. & Wallin, L. (2025) Brott mot företag: En kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Rapport 2025:16.
  2. Ring, J. & Wallin, L. (2025) Brott mot företag: En kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Rapport 2025:16.
  3. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  4. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  5. Polismyndigheten (2026) Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025: Analys av anmälda bedrägerier och brottsvinster. Diarienr A196.420/2026.
  6. Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
  7. Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
  8. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  9. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
  10. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
  11. Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.