Hoppa till innehållet
Standas

Oegentligheter med livsmedel

Standas · 2026-08-17

Oegentligheter med livsmedel kan innefatta allt från vilseledande märkning och felaktig import till otillåten produktion. Kommunala verksamheter som hanterar livsmedel, exempelvis inom kultur- och fritidsförvaltningar, behöver ha rutiner för att kontrollera sina leverantörskedjor och förebygga att de utnyttjas för brottslig verksamhet.

Brottsliga tillvägagångssätt

Oegentligheter på livsmedelsområdet kan yttra sig på flera sätt. Ett vanligt tillvägagångssätt är att lura konsumenter genom att uppge felaktig information om en varas ursprung, innehåll eller certifieringar, till exempel genom att felaktigt märka den som ekologisk [1]. Andra exempel är felaktig import och ommärkning av livsmedel, otillåten slakteriverksamhet och storskalig matproduktion i hemmiljö för försäljning till restauranger [2]. Sådana upplägg kan utgöra bedrägeri och även innefatta annan brottslighet som skattebrott eller smuggling [1]. Även illegal dumpning av livsmedel från restauranger eller butiker förekommer, vilket utgör både avfallsbrott och brott mot livsmedelslagstiftningen [2].

Kommunens tillsynsansvar

Kommunen har en central roll i att säkerställa att livsmedel hanteras säkert och ansvarsfullt [2]. Verksamheter som producerar eller hanterar livsmedel är anmälningspliktiga till kommunen, och för vissa produkter krävs godkännande från Livsmedelsverket [1]. Genom kontroll, tillståndsprövning och uppföljning bidrar kommunens tillsynsverksamhet till att förebygga, upptäcka och ingripa mot oseriösa aktörer och brottslighet [2]. Oseriösa aktörer kan dock systematiskt undanhålla information, vilket försvårar granskning [1]. Att bryta mot livsmedelslagen kan medföra straffrättsligt ansvar, även om lagföringar är ovanliga [1].

Förebyggande åtgärder

För kommunala verksamheter som köper in och serverar mat, exempelvis i caféer på idrottsanläggningar eller i simhallar, är det viktigt att vidta förebyggande åtgärder. En central åtgärd är att kontrollera att verksamheten köper livsmedel från godkända eller registrerade leverantörer och att leveranskedjan kan redovisas [2]. Detta kan ske genom granskning av fakturor, inköp och leverantörer [2]. Det är också viktigt att säkerställa att den egna livsmedelsverksamheten är korrekt registrerad hos kommunen [2]. Intern samverkan mellan kommunens olika funktioner, som livsmedelstillsyn, miljötillsyn och brottsförebyggande samordnare, kan stärka arbetet med att identifiera risker i leveranskedjor [2].

Åtgärder vid misstanke om oegentligheter

Om det finns misstanke om oegentligheter kan kommunen vidta flera ingripande åtgärder. Tillsynen kan fördjupas med fokus på att följa leveranskedjan genom kontroll av fakturor, transportdokument och betalningsflöden [2]. Kommunen kan besluta om saluförbud om ett livsmedel bedöms vara osäkert eller saknar spårbarhet [2]. Vid misstanke om brott, såsom livsmedelsbrott eller ekonomisk brottslighet, kan en polisanmälan göras [2]. Samordnad tillsyn tillsammans med andra myndigheter som Polismyndigheten eller Skatteverket kan också bli aktuellt, särskilt vid misstanke om organiserade upplägg [2].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  3. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.