Ordningsstörningar vid offentliga evenemang

Arrangörens ansvar och tillståndsplikt

Enligt ordningslagen (1993:1617) är det arrangören som är ansvarig för att det råder god ordning vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, såsom konserter eller festivaler [1]. För att få anordna ett sådant evenemang på offentlig plats krävs i regel tillstånd från Polismyndigheten [1, 2]. Polismyndigheten kan i samband med tillståndet besluta om de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet [1]. Även om polisen kan bidra med stöd, ligger det huvudsakliga ansvaret för att inventera risker och vidta nödvändiga åtgärder på arrangören [1].

Riskfaktorer och karaktär på störningar

Evenemang som festivaler, konserter och idrottstävlingar är exempel på verksamheter med högre risk för brottslighet [1]. En bidragande orsak är att många människor befinner sig på en liten yta, inte sällan i kombination med alkoholkonsumtion [1]. I den trängsel som ofta uppstår är upptäcktsrisken för brott låg [1]. Vanliga ordningsstörningar kan vara skadegörelse, klotter, personer påverkade av alkohol eller droger samt personer som bråkar [3]. Brotten kan variera från fickstölder till sexuella trakasserier och grovt våld [1].

Förebyggande arbete och hantering av incidenter

För att hantera incidenter och spontana störningar är det viktigt att arrangören förbereder sig i god tid, till exempel genom att fördela roller på plats och upprätta tydliga kommunikationsvägar [4]. För att upprätthålla ordningen kan ordningsvakter anlitas. Dessa förordnas av Polismyndigheten och har särskilda polisiära befogenheter, som att omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats [1]. Om en person uppträder hotfullt eller störande under ett evenemang, är rekommendationen att undvika att provocera personen [4]. Förebyggande av ordningsstörningar kan bidra till ökad trygghet, då sådana problem kan indikera att den sociala kontrollen är låg [3].