Otillbörlig påverkan mot kultur- och fritidsförvaltningen

Vad är otillbörlig påverkan?

Otillbörlig påverkan innebär att en utomstående på ett olagligt, obehagligt eller olämpligt sätt försöker påverka hur en tjänsteperson agerar i sin yrkesutövning [1]. Syftet kan vara att få en anställd att fatta ett visst beslut, bryta mot regler, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att anmäla missförhållanden [2]. Begreppet omfattar själva påverkansförsöket, oavsett om det lyckas eller inte [2].

Utsatta yrkesgrupper och verksamheter

Personal inom kultur- och fritidsverksamheter är en av de yrkesgrupper som pekas ut som särskilt utsatta för otillbörlig påverkan. Detta inkluderar bland annat biblioteksanställda och tjänstepersoner som hanterar föreningsbidrag [2]. Utsattheten beror på att dessa yrkesroller har inflytande över beslut och innehåll inom områden som kultur, offentliga evenemang och fördelning av kommunala medel [2, 1].

Syften med påverkansförsök

Påverkansförsöken kan ha olika syften. Ett är att uppnå ideologiska mål genom att utöva påtryckningar i politiskt eller kulturellt känsliga frågor, som till exempel integration, genus, hbtqi eller mångkultur. Målet kan vara att påverka vilka böcker som köps in till bibliotek eller vilka utställningar som arrangeras [2]. Ett annat syfte kan vara kopplat till kriminell verksamhet, där aktörer försöker få kontroll över en plats eller tillgång till en lokal genom påtryckningar mot anställda. Det kan också handla om att utnyttja kommunala medel som föreningsbidrag för egen vinning eller för att dölja illegal verksamhet [2, 1]. Påverkansförsök kan även syfta till att hindra personal från att anmäla brott och därigenom etablera en tystnadskultur [2].

Metoder för påverkan

Metoderna för påverkan varierar. De kan vara olagliga, som hot, våld, skadegörelse och mutor, eller bestå av otillbörliga relationer som vänskapskorruption och nepotism [2, 3]. Påverkan kan också ske genom mer subtila och inte nödvändigtvis brottsliga metoder, såsom obehagliga kommentarer, indirekta hot eller organiserade smutskastningskampanjer på digitala plattformar [2]. Ett exempel på ett indirekt hot är när personer med känt våldskapital tyst förföljer en tjänsteperson, vilket kan upplevas som mycket hotfullt [2].

Konsekvenser för tjänstepersoner och verksamhet

Otillbörlig påverkan kan få allvarliga konsekvenser. För den enskilde kan det leda till oro och rädsla, vilket i sin tur kan påverka tjänsteutövningen. I en undersökning uppgav hälften av de kommun- och regionanställda som utsatts för hot, våld eller trakasserier att det påverkade dem i deras arbete [1]. För verksamheten kan även oron för att utsättas leda till att anställda tvekar inför beslut eller uttrycker sig mer försiktigt, en form av självcensurering. Detta riskerar att skapa en tystnadskultur som gör kommunen sårbar för fortsatta påverkansförsök [3, 1].