Skadegörelse inom kultur- och fritidsförvaltning

Omfattning och karaktär

Skadegörelse definieras som att medvetet skada eller förstöra någon annans egendom [1]. Det är den vanligaste typen av polisanmält brott som drabbar juridiska personer, såsom kommuner [2]. Mellan 2018 och 2023 stod kommuner som målsägare i 28 procent av alla anmälda skadegörelsebrott mot juridiska personer [3]. Kommuner anmäler generellt många skadegörelsebrott, med ett genomsnitt på 959 anmälningar per kommun under denna period [3]. Kommunala verksamheter är ofta de som polisanmäler både klotter och annan skadegörelse [2].

Typer av skadegörelse

Skadegörelse mot kommunal egendom kan ta sig många uttryck. Det kan röra sig om allt från att sätta upp klistermärken på lyktstolpar och elskåp till att krossa rutor och förstöra staket eller sittbänkar [2]. Även mer allvarlig förstörelse förekommer, som att medvetet orsaka en vattenskada i en byggnad eller sabotera ett elskåp [2]. Klotter är en vanlig form av skadegörelse och består ofta av oläsbar text eller enstaka ord [2]. Polisen registrerar ofta klotter med en egen brottskod, även om det juridiskt sett är en form av skadegörelse [4]. Kostnaderna för att åtgärda skadorna varierar från några hundra kronor till tiotusentals kronor för egendom som behöver renoveras eller bytas ut [2].

Riktad och ideologiskt motiverad skadegörelse

En mindre del av skadegörelsen framstår som mer riktad och kan ha ideologiska motiv [2]. Det kan handla om klotter med hatiska budskap, som hakkors eller kränkande tillmälen mot minoritetsgrupper, i anslutning till lokaler för specifika verksamheter. Ett exempel är en mötesplats för hbtqi-personer som utsatts för detta [2]. Skadegörelse kan också vara kopplad till djurrättsaktivism, där budskap om veganism eller djurplågeri sprids via klistermärken och klotter på offentliga platser, fasader eller på specifika objekt som cirkusaffischer [4].

Gärningspersoner och uppklaring

Vid både klotter och annan skadegörelse är det ovanligt att det finns en misstänkt gärningsperson [2]. Antalet lagföringsbeslut för skadegörelse som huvudbrott uppgick till 1 513 under 2025 [5]. Samma år var 9 025 personer misstänkta för skadegörelsebrott [6].