Ideologiskt motiverad brottslighet

Definition och syfte

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för miljöer och ideologier som inte accepterar den demokratiska samhällsordningen och som ser våld och brott som en legitim metod för att uppnå politiska mål [1]. Syftet med den ideologiskt motiverade brottsligheten är att åstadkomma förändringar i samhällsordningen, påverka politiska beslut eller hindra enskilda från att utöva sina grundlagsskyddade rättigheter [2]. En central del av begreppet är kopplingen mellan ideologi och handling, men att vara våldsbejakande kan även innebära att stödja våldshandlingar som andra begår, utan att själv utöva våld [3].

Brottstyper och finansiering

Brottsligheten inom de våldsbejakande extremistiska miljöerna kan omfatta en rad olika gärningar. Det rör sig om allt från ekonomisk brottslighet, otillåten påverkan, hot och trakasserier till grova våldsbrott, mord och terrorism [1]. Brotten begås ofta systematiskt, där även enskilda, mindre allvarliga brott kan bidra till en större negativ påverkan [1]. Finansiering av verksamheten sker ofta genom brottslighet, såsom bidragsbrott och skattebrott, där välfärdssystemen utnyttjas med hjälp av företag och falska intyg [4]. Inkomsterna används både för medlemmarnas uppehälle och för att återinvestera i den brottsliga verksamheten [5].

De extremistiska miljöerna

Säkerhetspolisen följer huvudsakligen tre våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige: den högerextremistiska, den vänsterextremistiska och den våldsbejakande islamistiska miljön [1]. Dessa miljöer består av individer, grupper och nätverk som förenas av en gemensam ideologisk uppfattning om hur samhället bör fungera [1]. Den högerextrema miljön drivs av idéer som radikalnationalism, rasism och antisemitism, medan den vänsterextrema miljön kännetecknas av en antiauktoritär grundsyn med motstånd mot stat och kapitalism [1]. Den våldsbejakande islamistiska miljön skiljer sig från de övriga genom att den baseras på en politisk ideologi där religionen utgör kärnan, och den är en del av en transnationell rörelse [6].

Omfattning och karaktär

Det är svårt att följa utvecklingen av den ideologiskt motiverade brottsligheten över tid eftersom det saknas specifik statistik för dessa brott [4]. Säkerhetspolisen bedömde 2017 att ett hundratal individer inom de höger- och vänsterextremistiska miljöerna hade avsikt eller förmåga att begå politiskt motiverade brott. Man bedömde också att omkring 300 personer rest från Sverige i terrorismsyfte sedan 2012 [4]. Brottsligheten är ofta händelsestyrd och kan vara en reaktion på exempelvis myndighetsbeslut eller politiska förslag [7]. Det finns även kopplingar och samarbete mellan extremistmiljöer och organiserad brottslighet, till exempel gällande illegal vapenhandel [5].