Användning av underentreprenörskedjor vid arbetslivskriminalitet
Standas · 2026-08-17
Användningen av långa och komplexa kedjor av underentreprenörer är ett vanligt tillvägagångssätt inom arbetslivskriminalitet. Metoden används för att dölja brottsliga upplägg, försvåra upptäckt och utredning samt för att undkomma ansvar.
Ett verktyg för att dölja brott
Oseriösa aktörer använder ofta underentreprenörer i flera led för att dölja brottslighet [1]. Komplexa upplägg med många underleverantörer gör det svårt att upptäcka och utreda brott [2]. Ett vanligt förfarande är att dölja användningen av svart arbetskraft genom långa entreprenörskedjor med fakturaskrivande företag och osanna fakturor [1]. Dessa upplägg kan vara avancerade och beröra flera myndigheters ansvarsområden [1].
Oklart ansvarsförhållande
När det finns flera underentreprenörer i olika led blir det otydligt vem som har det slutgiltiga ansvaret för att betala skatter och avgifter eller för arbetsmiljön [2]. Detta kan utnyttjas för att kringgå lagar och regler. Det kan även handla om avtalsbrott, till exempel att en leverantör anlitar en underleverantör som inte har godkänts av den upphandlande myndigheten, såsom en kommun [1].
Brottsupplägg i offentlig upphandling
I offentliga upphandlingar förekommer det att företag vinner kontrakt genom att lämna anbud som är låga i förhållande till konkurrenternas. För att hålla nere kostnaderna anlitas sedan underleverantörer, där det företag som i slutändan utför arbetet inte följer gällande avtalsvillkor, lagar och regler [1]. Eftersom arbetslivskriminalitet ofta förekommer i branscher där det offentliga upphandlar tjänster, har upphandling en nyckelroll i det förebyggande arbetet [1].
Fasadföretag och utländsk arbetskraft
För att försvåra insyn används ibland så kallade frontbolag som visar upp en fin fasad men har få anställda. Dessa bolag kan placeras framför utländska företag för att göra det svårare att följa vilka företag och arbetstagare som faktiskt utför arbetet [1]. På pappret kan utländska företag eller offshorebolag stå för arbetskraften, vilket komplicerar kontrollen [1]. Ett sätt att motverka arbetslivskriminalitet är att se över vilket ansvar beställaren eller huvudentreprenören har för att säkerställa att leverantörer i alla led följer lagar och regler [2].
Källor
- Polismyndigheten (2024) Fördjupad modusrapport. A629.012/2024.
- Arbetsmiljöverket (2025) Återrapportering av regeringsuppdrag år 2025: dnr. 2024/054539 Redovisning av uppdraget att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
- Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
- Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
- Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.