Hoppa till innehållet
Standas

Arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet

Standas · 2026-08-17

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och bidrar till att finansiera dess verksamhet. Kopplingarna kan vara komplexa och involvera avancerade brottsupplägg som utnyttjar såväl utsatta individer som välfärdssystemen.

En attraktiv inkomstkälla

Organiserad brottslighet använder arbetslivskriminalitet som en betydande inkomstkälla [1]. Brottstypen har blivit allt vanligare bland kriminella eftersom den anses svår att upptäcka och kan innebära lägre straff och högre brottsvinster jämfört med annan grov brottslighet [1]. Denna kombination av faktorer gör arbetslivskriminalitet till ett attraktivt verksamhetsområde för kriminella aktörer [1].

Komplexa brottsupplägg

De kriminella uppläggen är ofta avancerade och kan ha kopplingar till kriminella grupperingar i både Sverige och utomlands [2]. Ett vanligt tillvägagångssätt är att utnyttja utsatta arbetstagare som ett medel för att begå andra brott, såsom skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt [1]. För att dölja brottsligheten används ofta underentreprenörer i flera led, vilket gör det svårt att fastställa vem som har ansvaret för exempelvis skatter och arbetsmiljö [2]. De allvarligaste fallen av arbetslivskriminalitet kan omfatta människohandel och människoexploatering [2].

Inbäddad i samhället

Organiserad brottslighet bör inte ses som ett isolerat fenomen vid sidan av samhället, utan som en verksamhet som är inbäddad i den legala ekonomin [3]. Den verkar genom flera samhällsdomäner samtidigt, inklusive företag, branscher och arbetsmarknaden [3]. Brottsligheten organiseras inte alltid i stabila, avgränsade grupper utan kan upprätthållas genom återkommande relationer och funktioner [3]. Detta innebär att det kan skapas funktionella kopplingar och ömsesidiga beroenden mellan kriminella aktörer och aktörer i den legala ekonomin [3].

Samhällshot och motåtgärder

Arbetslivskriminalitet som är kopplad till organiserad brottslighet får långtgående konsekvenser. Den leder till att välfärdssystemen urholkas, att seriösa företag konkurreras ut och att förtroendet för samhällets institutioner hotas [1]. Från statligt håll finns en ambition att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet för att rikta åtgärder hårdare mot den kriminella ekonomin och organiserad brottslighet i företagsmiljö [4].

Källor

  1. Arbetsmiljöverket (2025) Återrapportering av regeringsuppdrag år 2025: dnr. 2024/054539 Redovisning av uppdraget att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan.
  2. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  3. Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
  4. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
  5. Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
  6. Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
  7. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  8. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.