Bidragsbrott mot välfärdssystemen
Standas · 2026-08-17
Bidragsbrott innebär att en person eller organisation på ett otillbörligt sätt tillskansar sig medel från offentliga välfärdssystem, ofta genom att lämna felaktiga uppgifter. Brottstypen är en central del av välfärdsbrottslighet och arbetslivskriminalitet och utgör en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet.
Definition och lagstiftning
Bidragsbrott regleras i bidragsbrottslagen (2007:612) och innebär att någon lämnar oriktiga uppgifter, eller underlåter att anmäla ändrade förhållanden, för att få en ekonomisk förmån som de inte har rätt till [1]. Lagen omfattar bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, kommuner och arbetslöshetskassor [2]. Även den som agerar av grov oaktsamhet kan dömas, och det räcker att det har funnits en fara för en felaktig utbetalning för att brottet ska anses vara begånget [1]. Vissa typer av stöd, som föreningsstöd, faller dock utanför bidragsbrottslagens direkta tillämpningsområde [2].
Koppling till välfärdsbrott och organiserad brottslighet
Bidragsbrott är en central del av det bredare begreppet välfärdsbrott, som dock saknar en egen juridisk definition [3]. Välfärdsbrott beskrivs som ett utnyttjande av offentligt finansierade välfärdssystem för otillbörlig vinning, utfört av privatpersoner, företag eller andra organisationer [1]. Brottstypen är även en del av arbetslivskriminaliteten och har blivit en viktig finansieringskälla för organiserad brottslighet, som systematiskt tillskansar sig offentliga medel genom bland annat bidragsbrott [4, 5].
Vanliga tillvägagångssätt
Det finns flera metoder som används för att begå bidragsbrott. Inom ekonomiskt bistånd förekommer det att sökande använder felaktig folkbokföring för att ge sken av en lägre hushållsinkomst, iscensätter skenskilsmässor eller använder falska identiteter för att få dubbla bistånd [1]. Andra tillvägagångssätt inkluderar att förfalska intyg som kontoutdrag eller att dölja inkomster från svartarbete [1]. Falska inkomstuppgifter kan även användas för att få felaktiga utbetalningar från socialförsäkringssystemet och a-kassan [6]. Den vanligaste formen av välfärdsbrott sett till beloppens storlek är assistansbedrägerier [7].
Omfattning och upptäckt
Omfattningen av bidragsbrott är svårbedömd, men brottstypen är en av få inom välfärdsbrottsligheten som kan särskiljas i kriminalstatistiken eftersom den har en egen brottskod [1, 3]. Bidragsbrott är ett så kallat upptäcktsbrott, vilket innebär att det inte blir synligt om det inte aktivt upptäcks och anmäls [8]. Enligt en enkät från SKR hade 220 av 247 svarande kommuner identifierat felaktiga utbetalningar inom ekonomiskt bistånd. Av de upptäckta fallen polisanmäldes en fjärdedel, och av de avgjorda anmälningarna ledde 4,4 procent till en fällande dom [1]. Studier har också visat kopplingar till kriminella nätverk, där närmare 740 individer i en undersökning hade misstankar om bidragsbrott mot Försäkringskassan [6].
Källor
- Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
- Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
- Regeringen (2017) Tillsammans mot brott: ett nationellt brottsförebyggande program. Skr. 2016/17:126.
- Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
- Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
- Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
- Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
- Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
- Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.