Brott mot utlänningslagen vid arbetslivskriminalitet

Förekomst och definition

Arbetslivskriminalitet innefattar ofta brott mot utlänningslagen [1]. Det handlar om att en arbetsgivare använder sig av arbetskraft som inte har rätt att arbeta i Sverige, vilket kan innebära att personen antingen saknar rätt att vistas i landet eller saknar ett giltigt arbetstillstånd [1]. Misstankar om att anställa utlänningar utan nödvändiga tillstånd är en av de vanligaste formerna av misstänkt arbetslivskriminalitet, vid sidan av bland annat skatte- och bokföringsbrott [2]. Denna typ av brottslighet är ofta kopplad till ett utnyttjande av arbetstagarnas utsatta position [1].

Metoder och riskbranscher

För att dölja brottsligheten används ofta komplexa upplägg med underentreprenörer i flera led, inhyrd personal eller falska egenföretagare [1]. Förekomsten av falska utländska egenföretagare kan till exempel användas för att dölja att det i själva verket rör sig om inhyrd arbetskraft från ett bemanningsföretag [1]. Användandet av arbetskraft som saknar arbetstillstånd har noterats i bland annat stora infrastrukturprojekt [3]. Brottsligheten förekommer i personalintensiva branscher som bygg, transport, restaurang, städ, hotell och de gröna näringarna [2].

Koppling till organiserad brottslighet

Arbetslivskriminalitet, inklusive brott mot utlänningslagen, är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten [3]. Brottsuppläggen kan generera höga vinster till en relativt låg risk för upptäckt och med lägre straff än annan grov brottslighet [3]. En majoritet av de personer som var misstänkta för att olagligt anställa utlänningar under perioden 2020, 2023 drev egna företag under samma tid [2]. Även om en liten andel (3 procent) av företag kopplade till nätverkskriminella hade arbetstillstånd knutna till sig under samma period, var andelen ändå högre än för andra jämförda företag, vilket indikerar att även det lagliga systemet för arbetstillstånd kan utnyttjas [2].

Myndigheters roll och åtgärder

Migrationsverket har en viktig roll i att motverka denna typ av brottslighet. Myndigheten bidrar med underrättelser och riskbaserade urval av arbetsgivare som underlag för myndighetsgemensamma arbetsplatsinspektioner [4]. Migrationsverket deltar inte fysiskt vid inspektionerna utan genomför så kallade skrivbordskontroller före, efter och ibland i realtid under en inspektion [4]. Information som framkommer vid kontrollerna kan leda till att Migrationsverket återkallar befintliga uppehållstillstånd eller avslår nya ansökningar kopplade till en oseriös arbetsgivare. Genom att neka tillstånd till arbetsgivare som inte följer reglerna bidrar myndigheten till det brottsförebyggande arbetet [4].

Utmaningar i lagstiftningen

Det finns utmaningar i det nuvarande regelverket. Kriminella aktörer kan till exempel utnyttja regler om att EU-medborgare själva ska anmäla att de arbetar i Sverige, vilket först behöver ske efter 183 dagar [3]. Det finns även en lag som är avsedd att ge utländska arbetstagare rätt till lön även om de saknar rätt att vistas i Sverige, men den har i praktiken visat sig vara svår att tillämpa och beskrivs som "i princip tandlös" [4]. Detta försvårar skyddet för den enskilde och minskar risken för arbetsgivare som medvetet låter bli att betala ut löner [4].