Översikt: Digitala miljöer

Digitaliseringens påverkan på brottsligheten

Den tekniska utvecklingen har medfört många fördelar för samhället, men också skapat en arena för en svårstoppad och komplex brottslighet som tränger in i stora delar av samhället, inklusive näringslivet [1]. Digitaliseringen har inte bara förändrat befintliga brottstyper utan också skapat helt nya [2]. Samtidigt som digitala miljöer erbjuder ojämförliga möjligheter för kommunikation, information och sociala gemenskaper, har de också medfört en rad negativa konsekvenser och risker [3].

Kriminellas användning av digital teknik

Kriminella nätverk utnyttjar i allt högre grad digital infrastruktur för att bedriva, möjliggöra eller dölja sin verksamhet, vilket leder till ökad volym och räckvidd [4]. Vissa verktyg, som krypterade kommunikationsplattformar, utvecklas av kriminella för kriminella, medan andra missbrukar kommersiella applikationer för att skydda sig från myndigheter [4]. Ny teknik som artificiell intelligens (AI) och blockkedjeteknik förväntas accelerera den organiserade brottsligheten genom att öka dess effektivitet och hastighet [4]. Digitala medier används även för att finansiera, dela taktisk kunskap samt planera och koordinera attacker [5].

Organiserad brottslighet i en digital kontext

Digitaliseringen har förändrat formerna för kriminell organisering. Organiserad brottslighet behöver inte längre framträda som en sammanhållen, hierarkisk organisation [2]. Istället kan den organiseras genom tillgång till teknisk kompetens, digital infrastruktur, nätverk och specialiserade tjänster [2]. Den digitala utvecklingen gör det också möjligt att leda och bedriva brottslig verksamhet från utlandet, vilket försvårar tillsyn och kontroll [6]. Många digitala brottsupplägg är dock beroende av fysiska och institutionella strukturer, som bankkonton för bedrägerier, logistik för narkotikahandel eller bolagsstrukturer för välfärdsbrott [2].

Utsatthet och samhällskonsekvenser

Brottslighet med digitala inslag har lett till att utsatthet och oro är förhållandevis vanligt i samhället [1]. Unga är en särskilt utsatt grupp; nästan 6 procent i åldern 16, 19 år uppgav 2018 att de utsatts för kränkningar på nätet, jämfört med under 1 procent för de över 65 år [7]. Digitaliseringen har också ökat sårbarheten i samhällets infrastruktur, med regelbundna cyberattacker mot myndigheter och kommuner [7]. Andra exempel på digitalt relaterad brottslighet är kartläggning och misskreditering av tjänstepersoner i sociala medier [8]. Den ökade internetanvändningen kan även leda till att skillnader i brottslighet mellan stad och landsbygd minskar, då brott som bedrägerier och nätkränkningar inte är geografiskt bundna [9].

Utmaningar för det brottsförebyggande arbetet

Att motverka brottslighet med digitala inslag är en utmaning för såväl lokalt brottsförebyggande arbete som för rättsväsendet och beslutsfattare [1]. En försvårande omständighet är den låga anmälningsbenägenheten för brott som bedrägeri och dataintrång, vilket riskerar att leda till en underskattning av problemets omfattning och påverka polisens prioriteringar [1]. Kriminellas förmåga att anpassa sig och utnyttja strukturella sårbarheter, som brister i informationsdelning mellan myndigheter och möjligheten till anonymitet online, ställer höga krav på myndigheternas kontrollsystem [2]. Det finns ett stort behov av att utveckla det digitala brottsförebyggande arbetet och öka polisens närvaro i digitala miljöer för att bland annat motverka rekrytering av unga till kriminella nätverk [10].