Översikt: Juridiska förutsättningar

Grundläggande ramverk

Informationsdelning mellan myndigheter och andra offentliga aktörer regleras i grunden av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. För att kunna dela information om enskilda individer utan deras samtycke krävs stöd i form av sekretessbrytande regler i OSL [1]. Det finns sedan tidigare flera sådana bestämmelser som medför att uppgifter om en enskild kan lämnas ut i vissa situationer, exempelvis vid risk för brott [2]. Trots detta har regelverket ansetts svårt att överblicka och tillämpa i praktiken, vilket har lett till ett intensivt lagstiftningsarbete för att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte [3, 4].

Ny lagstiftning 2025

Under 2025 trädde ny lagstiftning i kraft som ger bland annat skolor, socialtjänsten och polisen utökade möjligheter att dela information för att skydda barn och unga från att involveras i kriminalitet [5]. De två huvudsakliga nyheterna är lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, även kallad uppgiftsskyldighetslagen, samt en ny sekretessbrytande bestämmelse i OSL 10:15 a § [5].

Uppgiftsskyldighetslagen

Lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, som gäller från 1 april 2025, innebär en skyldighet för 21 utpekade myndigheter, samtliga kommuner och regioner, och landets alla skolor att dela information [5]. Uppgifterna ska lämnas på eget initiativ eller på begäran om de kan behövas av de brottsbekämpande myndigheterna för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller ingripa mot brott [5, 6]. De brottsbekämpande myndigheterna är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och Kustbevakningen [5].

Ny sekretessbrytande bestämmelse i OSL

Den 1 december 2025 infördes en ny sekretessbrytande bestämmelse, OSL 10:15 a § [5]. Paragrafen ger alla myndigheter en möjlighet att bryta sekretessen och lämna en uppgift till en annan myndighet om uppgiften behövs för att den mottagande myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. Hälso- och sjukvården är dock undantagen från denna möjlighet. Ett utlämnande ska föregås av en intresseavvägning för att bedöma om uppgiften kan delas eller om sekretessen väger tyngre [5].

Perspektivskifte och utmaningar

Regeringen har uttryckt att information hos myndigheter i högre grad bör ses som en samlad strategisk resurs för att bekämpa brott, vilket kräver ett perspektivskifte i synen på information och integritet [4]. Arbetet med att ytterligare förbättra möjligheterna till informationsutbyte pågår, bland annat genom en särskild utredare som ska föreslå en generell sekretessbrytande bestämmelse (dir. 2023:146) [2, 4]. En kvarstående utmaning är att lagstiftningen om informationsdelning kan tolkas på olika sätt av olika aktörer, vilket kan försvåra det operativa samarbetet. En enhetlig tolkning och tillämpning av lagens alla möjligheter är därför centralt för det myndighetsgemensamma arbetet [7].