Översikt: Våldsbejakande extremism

Definition och avgränsning

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och ser våld som en legitim metod för att uppnå politiska mål [1]. Säkerhetspolisen använder termen extremism för att beskriva aktörer som inte accepterar demokratiska processer för samhällsförändring. När dessa aktörer dessutom förespråkar, stödjer eller utövar våld för att uppnå sina mål används begreppet våldsbejakande extremism [2]. En central del i definitionen är kopplingen mellan ideologi och handling, vilket gör en åtskillnad mellan åsikt och handling [2]. Att vara våldsbejakande är dock inte synonymt med att vara våldsbenägen. En person kan betraktas som våldsbejakande genom att ge långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, utan att själv utöva våld [2].

Ideologiska miljöer i Sverige

I Sverige delas våldsbejakande extremism vanligtvis in i tre huvudsakliga ideologiska miljöer: den våldsbejakande högerextrema miljön, den våldsbejakande vänsterextrema miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön [3].

• Den våldsbejakande högerextrema miljön innefattar aktörer som drivs av bland annat auktoritära, radikalnationalistiska, rasistiska och antisemitiska ideologier som nationalsocialism och etnonationalism. Miljön präglas även av hat mot etablissemanget, hbtqi-rörelsen och feminism, samt i vissa fall ett engagemang för djurrätt och miljöfrågor som ekofascism [1].
• Den våldsbejakande vänsterextrema miljön består av frihetliga vänsteraktörer och ideologier, såsom anarkism, som ser våld som en legitim metod för samhällspåverkan. Miljön kännetecknas av en antihierarkisk och antiauktoritär grundsyn som ifrågasätter statliga strukturer och kapitalism [1].
• Den våldsbejakande islamistiska miljön utgör den tredje huvudsakliga miljön som myndigheter och forskare identifierar i Sverige [4].

Brottslighet och utveckling

Den brottslighet som är kopplad till våldsbejakande extremism är ideologiskt motiverad och kan omfatta en rad olika brott, från ekonomisk brottslighet till hot, våld, mord och terrorism [1]. Digitaliseringen har gett extremistiska rörelser nya kanaler för propaganda, kontaktytor och allianser [5]. Forskning visar att våldsbejakande extremism ofta växer fram inom en bredare extremistisk miljö som delar världsbilden men inte nödvändigtvis bejakar våldet. Säkerhetspolisen har varnat för att skiljelinjerna mellan våldsbejakande och icke-våldsbejakande delar av extremistmiljöer blir allt otydligare [5].

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism syftar till att motverka dess bakomliggande orsaker och förhindra att extremistmiljöerna rekryterar fler personer [6]. Insatserna riktas mot att minska tillväxten av miljöerna och omfattningen av radikaliserande strukturer. För att uppnå detta riktas åtgärder både mot personer som kan inspireras av extremistiska budskap och mot individer och grupper som befinner sig i en riskmiljö och uppvisar tecken på ett beteende som kan leda till våldsbejakande extremism eller terrorism [6]. Centrala teman i det förebyggande arbetet är även förståelsen för radikaliseringsprocesser och hanteringen av ensamagerande gärningspersoner [1].