Fusk med ersättning inom barnomsorg

Fusk med ersättning inom barnomsorg utgör en form av välfärdsbrottslighet som riskerar att påverka medborgarnas tillit till välfärdssystemet och det offentligas hantering av skattemedel [1]. Brottsligheten kan vara systematisk och organiserad, men kan också utföras av enskilda individer [2]. Liksom annan välfärdsbrottslighet är det ett så kallat upptäcktsbrott, vilket innebär att det inte blir synligt om det inte aktivt upptäcks och utreds [1].

Vanliga tillvägagångssätt

Det vanligaste brottsupplägget inom barnomsorgen är att en utförare, till exempel en fristående förskola, begär ersättning för tjänster som inte har utförts eller för barn som inte deltar i verksamheten [2]. Ett konkret exempel är när en aktör kräver ersättning för barn som inte är närvarande i förskolan eller den pedagogiska omsorgen [3].

Ett annat dokumenterat tillvägagångssätt är att en fristående förskola låter ett barn som har flyttat utomlands stå kvar som inskrivet för att fortsätta ta emot förskolepeng från kommunen [1]. Att felaktigt registrera utvandrade personer som deltagare i en verksamhet för att få ersättning är ett upplägg som förekommer även inom andra omsorgsområden [4].

Indikatorer och upptäckt

Fusk inom barnomsorgen har likheter med bedrägerier mot andra bidragssystem, som när ersättning söks för deltagare som inte närvarar vid studiecirklar eller i föreningsverksamhet [3]. Tecken på oegentligheter kan vara brister i dokumentation och kvalitet i omsorgen, vilket kan vara en indikation på ett medvetet agerande för att tillskansa sig medel man inte har rätt till [2]. Fusket kan dock vara svårt att upptäcka om den tjänst som levereras till de faktiskt närvarande barnen är fullgod, eftersom vinsten då skapas genom administrativ manipulation snarare än bristande kvalitet [4].