Bidragsbrott inom utbildningsförvaltningen

Vad är bidragsbrott inom utbildning?

Bidragsbrott är en form av välfärdsbrottslighet där en person eller organisation får bidrag, ersättningar eller lån utbetalda på felaktiga grunder [1]. Inom utbildningssektorn kan detta drabba utbetalare som kommuner, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Arbetsförmedlingen [2]. Enligt bidragsbrottslagen omfattas bidrag för personligt ändamål, vilket innebär att vissa typer av stöd, som föreningsstöd, formellt inte faller under lagen även om de utgör en del av problematiken [2].

Exempel från förskola och skola

Inom förskola och pedagogisk omsorg förekommer det att ersättning felaktigt krävs för barn som inte är närvarande i verksamheten [3]. Ett annat exempel är när ett barn som flyttat utomlands står kvar som inskrivet, vilket leder till att kommunen fortsätter att betala ut skol- eller förskolepeng trots att rätten till ersättning upphört [1]. Den vanligaste orsaken till fel som orsakas av sökande är att man underlåter att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till ersättning, vilket stod för 44 procent av dessa fel [2].

Bidragsfusk inom vuxenutbildning och föreningsliv

Liknande upplägg med felaktiga deltagarlistor förekommer även inom vuxenutbildning, till exempel i studiecirklar [3]. Föreningsbidrag kan betalas ut för aktiviteter som aldrig genomförs eller för deltagare som inte finns [4]. En granskning från Riksrevisionen har visat på omfattande problem med det statliga stödet till studieförbund, där det för en "betydande andel" av utbetalningarna saknades tillräckligt underlag. Granskningen visade att det fanns "en överhängande risk för att statsbidraget går till annat än vad det är avsett för" [5].

Omfattning och upptäckt

Bidragsbrott är ett så kallat upptäcktsbrott, vilket innebär att brottsligheten inte blir synlig om den inte aktivt upptäcks och utreds av den utbetalande aktören [1]. Under 2021 uppskattade Ekonomistyrningsverket att cirka 14,6 miljarder kronor betalades ut felaktigt från statliga förmåner och stöd. För en stor del av detta belopp, cirka 7,4 miljarder kronor, fanns misstankar om att brott låg bakom [2]. Trots detta polisanmäldes endast 10 procent av det uppskattade beloppet för misstänkta bidragsbrott [2].