Kvalitetsbrister för ekonomisk vinning inom utbildningssektorn

Vad är kvalitetsbrister för ekonomisk vinning?

Ett sätt att otillbörligen tillskansa sig offentliga medel är att leverera en tjänst med undermålig kvalitet [1]. Inom utbildningssektorn innebär det att en privat utförare inte håller den kvalitet på verksamheten som lagar, regler, avtal och professionsnormer kräver, i syfte att sänka sina kostnader och därmed öka vinsten [1], [2]. Exempel på detta kan vara att minimera antalet personaltimmar, anställa okvalificerad personal eller bedriva verksamheten i undermåliga lokaler, samtidigt som tjänsten prissätts utifrån höga kvalitetskrav [1]. I praktiken kan det vara svårt att avgöra om agerandet är ett brott, ett avtalsbrott eller en konsekvens av ett otydligt avtal [2], [1]. Fenomenet kan i verksamheten visa sig som avvikelser, klagomål, bristande dokumentation eller andra tecken på ett felaktigt utförande [3].

Drivkrafter och risker

Kombinationen av vinstintresse och en marknad där den offentliga budgeten styr efterfrågan skapar en grundläggande intressekonflikt mellan kommunen som betalar och utföraren som levererar tjänsten [2]. Stora budgetar för inköp av tjänster ökar de ekonomiska incitamenten för privata utförare, vilket kan locka oseriösa aktörer att ge sig in på marknaden [2]. Ett exempel är inom vuxenutbildning där företag kan bli godkända som leverantörer enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), för att sedan skapa vinst genom att inte leverera den tjänst de får ersättning för, antingen genom bristande kvalitet eller genom att fuska med deltagarantal [1]. Utförare har ofta ett informationsövertag gentemot kommunen, som kan ha svårt att kontrollera uppgifter och få insyn i hur verksamheten faktiskt bedrivs [2].

Konsekvenser för elever och studenter

När ekonomisk vinning prioriteras framför kvalitet finns det en risk att elever och studenter inte får den utbildning eller det stöd de behöver och har rätt till [2]. Kvalitetsbrister kan leda till missförhållanden som utgör ett hot mot elevers säkerhet och hälsa [2]. Exempelvis kan en utförare medvetet låta bli att säkerställa att personalen har rätt kompetens för att möta elevernas behov [2], [1]. På sikt kan bristerna leda till personligt lidande och ett ökat behov av stöd längre fram i livet [2]. Barn och unga kan befinna sig i en särskilt utsatt position då de kan ha en beroendeställning till utföraren och sakna kunskap om sina rättigheter eller möjlighet att påtala brister [2].

Systempåverkan och samhällskonsekvenser

Kvalitetsbrister för ekonomisk vinning får även konsekvenser på systemnivå. Oseriösa aktörer kan genom att bryta mot regler konkurrera på orättvisa villkor och tränga undan seriösa utförare [2]. När kommuner inte kan säkerställa att de får den kvalitet de betalar för kan förtroendet för både kommunen och välfärdssystemet i stort minska [2]. Detta kan i sin tur leda till att kommuner omprövar sina styrformer, till exempel genom att avveckla valfrihetssystem till förmån för traditionell upphandling [2]. Kunskapen om de exakta ekonomiska förlusterna och de fulla konsekvenserna av kvalitetsbrister är dock begränsad, eftersom det ofta saknas systematiska uppföljningar och utvärderingar [2].