Hoppa till innehållet
Standas

Fusk med skolpeng för frånvarande elever

Standas · 2026-08-17

Detta brottsupplägg innebär att en skola eller förskola felaktigt tar emot skolpeng för elever som i själva verket inte deltar i verksamheten. Orsaken kan vara att eleven har flyttat eller av annan anledning har en varaktig frånvaro som inte har anmälts till kommunen.

Tillvägagångssätt

Fusk med skolpeng för frånvarande elever innebär att en huvudman för en skola eller förskola fortsätter att ta emot ersättning från en kommun för elever som inte längre deltar i undervisningen. Ett konkret exempel är när en fristående förskola låter ett barn som har flyttat utomlands stå kvar som inskrivet för att fortsätta erhålla skolpeng [1, 2]. Detta agerande kan ses som ett fall av att inte anmäla ändrade förhållanden, vilket är en vanlig orsak till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen [3].

Ett brottsmönster i flera sektorer

Att begära ersättning för personer som inte deltar i en verksamhet är ett tillvägagångssätt som förekommer inom flera delar av välfärden. Det kan handla om upphandlade verksamheter som fakturerar för tjänster som inte utförts eller för brukare som inte deltagit [4]. Liknande upplägg finns inom föreningslivet, där bidrag söks för aktiviteter som aldrig äger rum eller för deltagare som inte finns [5]. Fenomenet med "spökelever" har en direkt motsvarighet i arbetsmarknadsstöd, där företag ansöker om lönebidrag för skenanställda [2].

Omfattning och risker

Skolverksamhet är ett av de områden där kommuner har identifierat risker för välfärdsbrott [6]. Det finns dokumenterade fall där aktörer vid flera tillfällen försökt kräva ersättning för barn som inte varit närvarande i förskola eller pedagogisk omsorg [5]. Den exakta omfattningen av fusket är svår att fastställa, men en uppskattning visar att de totala felaktiga utbetalningarna till bland annat enskilda huvudmän enligt skollagen kan uppgå till betydande belopp [6].

Systembrister och kontroll

En grundläggande sårbarhet är att ersättningssystemen i stor utsträckning bygger på tillit till de uppgifter som utförare lämnar [6]. För att motverka felaktiga utbetalningar behöver kommuner säkerställa att de har tillräckliga kontroller för att verifiera uppgifterna innan utbetalning sker. Brist på resurser för kontroller anges som en av de största riskfaktorerna för att felaktiga utbetalningar sker och ett hinder för att motverka dem [6].

Källor

  1. Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
  2. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  3. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  4. Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
  5. Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
  6. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  7. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
  8. Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
  9. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
  10. Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.