Bedrägeri med skolpeng

Standas · 2026-08-17

Bedrägeri med skolpeng är en form av välfärdsbrottslighet där aktörer inom utbildningssektorn felaktigt tillgodogör sig offentliga medel. Brottsuppläggen innefattar ofta att ersättning begärs för elever som inte är närvarande i verksamheten.

Hur bedrägerierna går till

Bedrägeri med skolpeng innebär att en skola eller förskola på oriktiga grunder tar emot ersättning från en kommun. Ett vanligt tillvägagångssätt är att verksamheten begär ersättning för barn som inte deltar i undervisningen eller omsorgen [1]. Ett konkret exempel är när en fristående förskola låter ett barn som har flyttat utomlands stå kvar som inskrivet för att fortsätta erhålla skolpeng [2]. Denna typ av agerande är en form av välfärdsbrottslighet som riskerar att påverka medborgarnas tillit till välfärdssystemet och det offentligas förmåga att hantera skattemedel [2].

Omfattning och konsekvenser

Myndigheter har genomfört insatser mot ekonomisk brottslighet i fristående skolor och förskolor, vilket omfattat ett knappt tiotal ärenden under 2023 [3]. I dessa fall har det framkommit att felaktigt utbetalda skolpengar har använts för privat konsumtion och även förts ut ur landet [3]. Brottsligheten kan vara systematisk och utgöra en del av en organiserad verksamhet där aktörer tillskansar sig offentliga medel genom att driva välfärdsverksamhet [4].

Kopplingar till annan brottslighet

Bedrägerier mot välfärdssystemet, inklusive sådana som rör skolpeng, har identifierats som en viktig finansieringskälla för organiserad brottslighet [4]. I samband med utredningar av ekonomisk brottslighet inom skolverksamhet har det även framkommit kopplingar till våldsbejakande islamism [3].

Källor

Rostami, A., Mondani, H., Mellberg, J. & Roine, J. (2026) Svarta siffror: en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2026:1.
Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
Polismyndigheten (2025) Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2024. Diarienr A079.275/2025.
Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.
Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
Polismyndigheten (2024) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2023.
Polismyndigheten (2025) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2024.
Polismyndigheten (2026) Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025: Analys av anmälda bedrägerier och brottsvinster. Diarienr A196.420/2026.
Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.