Infiltration av politiska partier
Standas · 2026-08-20
Systemhotande aktörer kan försöka infiltrera politiska partier för att påverka den politiska beslutsprocessen inifrån. Både kommuner och partier har begränsade verktyg för att hantera misstänkt infiltration, vilket gör det förebyggande arbetet särskilt viktigt.
"Den mjuka vägen in"
Systemhotande aktörer kan använda politiska partier som en "mjuk väg in" i de demokratiska systemen [1]. Detta sker genom att aktörer blir medlemmar i partier för att på så sätt ta sig in i beslutsfattandet och påverka den politiska processen inifrån i linje med sina egna ideologiska mål [2]. Genom infiltration kan kriminella aktörer få tillgång till information via "insiders" eller påverka myndighetsbeslut [3]. Jämfört med tjänstepersoner är det betydligt vanligare att förtroendevalda utsätts för påverkansförsök från höger- och vänsterextremister [2].
Sårbarheter hos förtroendevalda
Förtroendevalda utgör en sårbarhet eftersom de, till skillnad från vissa tjänstemän, inte säkerhetsklassas. Detta är en rimlig ordning då de är medborgarnas företrädare, men det innebär att de kan få tillgång till information utan att alltid förstå dess innebörd eller ha samma juridiska ansvar för den [1]. Deras kontaktskapande roll, som är nödvändig för att bygga förtroende och vinna röster, kan också utnyttjas av systemhotande aktörer [1]. Förtroendevalda på kommunal och regional nivå beskrivs ofta som mer omedvetna om dessa risker än riksdagsledamöter [1].
Svårigheter att hantera infiltration
Både kommuner och politiska partier har begränsade möjligheter att agera vid misstankar om infiltration. Det är relativt ovanligt att förtroendevalda inkluderas i kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, och om en kommun misstänker oegentligheter kan de oftast endast uppmärksamma partierna på risken [1]. Även partierna saknar tillräckliga verktyg. En person som har blivit utesluten ur ett parti kan till exempel välja att sitta kvar på sitt förtroendeuppdrag [1]. Eftersom infiltration är en känslig fråga som kan skada förtroendet för partiet, hanteras händelser ibland internt utan att extern hjälp söks förrän problemet har blivit stort [1].
Förebyggande åtgärder
På grund av svårigheterna att hantera upptäckt infiltration fokuserar partierna på förebyggande arbete [1]. Partiernas nomineringsprocesser, där kandidatlistor fastställs, ses som den viktigaste kontrollmöjligheten för att minska risken för infiltration [1, 2]. Samtidigt bygger dessa processer ofta på förtroende, där kandidater exempelvis får skriva under en kandidatförsäkran eller etiska dokument [1]. Partierna har också en viktig roll i att utbilda sina förtroendevalda, men det kan vara en utmaning att nå ut till alla förtroendevalda i hela landet [1].
Källor
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.