Hoppa till innehållet
Standas

Särskilt utsatta grupper bland förtroendevalda

Standas · 2026-08-26

Vissa grupper av förtroendevalda, som yngre, nyvalda och de med uppdrag i socialnämnder, löper en förhöjd risk att utsättas för otillåten påverkan. Sårbarheten påverkas av faktorer som geografisk närhet, brist på erfarenhet och typen av politiskt uppdrag.

Vissa grupper av förtroendevalda, som yngre, nyvalda och de med uppdrag i socialnämnder, löper en förhöjd risk att utsättas för otillåten påverkan. Sårbarheten påverkas av faktorer som geografisk närhet, brist på erfarenhet och typen av politiskt uppdrag.

Riskfaktorer kopplade till roll och geografi

Förtroendevalda på lokal nivå verkar i nära anslutning till de medborgare och aktörer som kan vilja påverka deras beslut. Denna närhet skapar en ökad risk och sårbarhet, särskilt i mindre kommuner där informella kontakter och personliga nätverk har en framträdande roll [1]. Jämfört med förtroendevalda på nationell nivå löper lokala politiker en större risk att stöta på påverkare i sin vardag, vilket kan leda till en större oro för eventuella konsekvenser [2]. Själva den kontaktskapande rollen som uppdraget innebär exponerar förtroendevalda för aktörer som är beredda att agera utanför demokratiska ramar [2].

Erfarenhet och ålder som sårbarhetsfaktorer

Yngre och nyvalda förtroendevalda är särskilt utsatta grupper [1, 2]. Deras sårbarhet beror ofta på att de har mindre erfarenhet av att hantera påverkansförsök och kan sakna etablerade strategier för att stå emot otillåten påverkan [1].

Utsatthet kopplad till specifika uppdrag och frågor

Förtroendevalda som uttalar sig om eller tar ställning mot vissa grupperingar, exempelvis lokala kriminella nätverk, löper en risk att utsättas [1]. Vissa politiska uppdrag är mer utsatta än andra. Särskilt drabbade är förtroendevalda i socialnämnder och individutskott, som hanterar ärenden rörande exempelvis socialtjänst och ekonomiskt bistånd [1]. Utsattheten för förtroendevalda tenderar också att öka tydligt under valår [2].

Hotbild och metoder

De vanligaste formerna av påverkansförsök mot förtroendevalda är muntliga och skriftliga trakasserier, medan fysiskt våld och skadegörelse är mer ovanligt [1, 2]. Till skillnad från kommunanställda utsätts förtroendevalda oftare via digitala kanaler [2]. Förövaren uppfattas ofta tillhöra en högerextremistisk gruppering [2]. Händelser som är kopplade till den privata sfären eller anhöriga upplevs som betydligt mer skrämmande [2].

Otydligt skydd och ansvar

Till skillnad från kommunanställda saknar många förtroendevalda på lokal nivå tydliga riktlinjer och strukturer för arbetsmiljö och säkerhet [1]. Ett lagförslag (prop. 2024/25:80) syftar till att stärka skyddet, men det förtydligar endast ansvarsfördelningen för kommun- och regionråd. Detta innebär att ansvaret förblir otydligt för andra utsatta grupper, såsom ledamöter i socialnämnder [2].

Källor

  1. Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
  2. Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
  3. Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
  4. Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.