Subtila påverkansförsök mot förtroendevalda

Vad är subtil otillåten påverkan?

Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för försök att påverka tjänsteutövning eller beslutsfattande på ett otillbörligt sätt, oavsett om försöket lyckas eller inte [1]. Begreppet är inte juridiskt och kan innefatta både olagliga och lagliga handlingar [1]. Subtila och svårupptäckta påverkansförsök kan orsaka lika stor skada som mer öppna metoder [2]. Särskilt när de utförs av aktörer med våldskapital kan även till synes oskyldiga uttalanden få en skrämmande och underförstådd innebörd. Ett exempel är en kommentar som "du vet vilken familj jag tillhör", som kan framkalla rädsla utan att innehålla ett uttryckligt hot [1].

Metoder och aktörer

Systemhotande aktörer använder ofta subtila metoder snarare än olagliga för att påverka förtroendevaldas beslutsfattande [1]. Förtroendevalda är mer utsatta för påverkansförsök från höger- och vänsterextremistiska grupper än vad tjänstepersoner är [1]. Syftet är ofta att få politikern att ändra sin politik eller anpassa sig i samhällsdebatten i linje med grupperingens ideologiska mål [1]. Påverkan kan även riktas mot förtroendevalda som anses representera fel värderingar [3]. Kommunpolitiker utsätts också för påverkansförsök som syftar till att påverka enskilda individbeslut, verksamhetsbeslut eller kommunala verksamheter [3].

Konsekvenser och mörkertal

Många påverkansförsök polisanmäls aldrig. Orsaker till detta är bland annat att subtila metoder inte alltid är uppenbart olagliga, en normalisering av utsatthet, uppgivenhet och rädsla [3]. Mörkertalet ökar risken för att påverkansförsöken leder till faktisk påverkan, särskilt när det önskade beteendet från påverkaren är passivitet hos den förtroendevalda [3]. En relaterad konsekvens är självcensur, där förtroendevalda anpassar sitt agerande eller undviker att engagera sig i vissa frågor av oro för att utsättas. Även om detta inte är en direkt följd av ett påverkansförsök kan konsekvenserna bli desamma [3].

Brister i uppföljning och hantering

Begreppet otillåten påverkan är relativt nytt för många kommuner och politiska partier. Det gör att subtila påverkansmetoder ofta inte fångas upp i interna rapporteringssystem, diskussioner eller problembilder [3]. Det finns en medvetenhet om riskerna på strategisk nivå i kommunerna, men kunskapen når inte alltid ut till chefer och den operativa verksamheten [3]. Även hos Polismyndigheten saknas ett samordnat arbete och en gemensam definition av vad otillåten påverkan är, vilket försvårar för andra aktörer att veta vad som bör anmälas [3]. De särskilda polisgrupperna mot demokratihotande brottslighet (GDB) har utvecklat förmågan att utreda brott mot förtroendevalda, men det finns stora regionala skillnader i arbetssättet [3].