Hoppa till innehållet
Standas

Användning av bulvanföretag i offentlig upphandling

Standas · 2026-08-17

Ett bulvanföretag är ett företag som på pappret företräds av en person (bulvan), men i praktiken styrs av någon annan i bakgrunden. Användning av bulvanföretag är en metod som kan användas för att dölja brottsliga upplägg i samband med offentlig upphandling.

Vad är ett bulvanföretag?

Ett bulvanföretag är ett företag som frontas av en så kallad bulvan. Bulvanen driver företaget i eget namn och framstår som självständig, men i själva verket är det en annan person i bakgrunden som styr och kontrollerar verksamheten [1]. Bulvanen utför rättshandlingar som att teckna avtal och stå som ägare [1, 2]. Syftet är att den verkliga ägaren, av olika anledningar, vill eller måste dölja sin koppling till företaget, exempelvis på grund av ett näringsförbud [1].

Risker i offentlig upphandling

Offentlig upphandling är ett riskområde för kriminellt utnyttjande, bland annat på grund av de stora ekonomiska värden som hanteras [3, 4]. Att använda företag som brottsverktyg är en utmaning ur ett upphandlingsperspektiv [5]. Företag kan användas för att ge kriminella legitimitet, dölja annan brottslighet eller få tillgång till nya arenor [5]. Genom att inte betala skatter, avgifter eller korrekta löner kan sådana företag lämna låga anbud och skapa en osund konkurrens [3]. En leverantör kan även agera som bulvan för en stat med antagonistiska intressen [6].

Särskilda riskbranscher och associationsformer

Användning av bulvanföretag förekommer bland annat inom samhällsbyggnadssektorn, som innefattar bygg, anläggning och avfallshantering. Denna sektor bedöms ha en hög risk för brottslighet på grund av komplexa projekt med många underleverantörer [7]. I denna bransch kan bulvanföretag användas i kombination med andra metoder, som planerade konkurser [7]. Kriminella aktörer är inte begränsade till att använda aktiebolag, utan kan även utnyttja andra associationsformer som ideella föreningar och stiftelser som brottsverktyg [5].

Kontroll och utmaningar

För upphandlande organisationer är det viktigt att ifrågasätta om de uppgifter som lämnas om företrädare och ägare stämmer, eller om det finns tecken på att en bulvan används [1]. Om det finns indikationer på att någon annan styr företaget bör kontrollerna även omfatta dessa personer [1]. En utmaning är att upphandlingsreglerna för leverantörsprövning främst fokuserar på den juridiska person som lämnar anbudet, vilket kan försvåra upptäckt av brottsliga upplägg [5]. Sårbarheten förstärks om kontrollen av ägare, företrädare och verkliga huvudmän är begränsad eller om uppföljningen under avtalstiden är svag [8, 7].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Rapport 2025:3.
  3. Rostami, A., Mondani, H., Mellberg, J. & Roine, J. (2026) Svarta siffror: en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2026:1.
  4. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  5. Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
  6. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Rapport 2025:3.
  7. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
  8. Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
  9. Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
  10. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  11. Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
  12. Säkerhetspolisen (2023) Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet.
  13. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.